Inlägg 16/6-15
Dagens inlägg kommer att handla hur incidenten med Simon.
Idag är den en helt vanlig tisdag med tråkig skolan. Idag så tog jag på mig en vitt spets klänning för det var varmt ute. Ingen av mina föräldrar kunde köra mig till skolan så jag fick gå, vilken var okej för det var bara ett kvarter emellan. När jag var på väg till skolan så kunde jag bara tänka på en sak, det var Simon. Varför tänker jag på han, varför?
Jag kunde inte släppa tanken ifrån hans bruna underbar ögon och han muskulösa kropp. När jag gick där och tänkte på Simon så klart så började det regna, jag började springa lite lätt för jag ville komma fram snabbt till skolan för det regnade ju så mycket. När jag var på väg till skolan så tog någon tag i min arm. Det var Simon, varför?
När han tog min arm så vände jag mig om hastigt jag såg han och då började jag säga,
Vad tusa.... Var det ända som kom fram innan han kysste mig. Kyssen var som ett pussel för läpparna passade perfekt med varandra. När kyssen slutade så sa han inget och jag var typ i sjok. Han drog bara med mig in i ett hus. När han stängde dörren så tittade han lite blygt upp på mig. Han kliade sig i naken och tittade blygt på mig och sa "det regnar ju". Jag fnissade till lite när han sa det. Han var så snygg när han stod där och kliare sig i naken. Nej men vad tänker jag han går i nian. Precis då när jag tänkte det så tog han tag i mina höfter och han kysste mig. Kyssen var på perfekt, det var den bästa stunden i mitt liv. För varje sekund som gick blev kyssen mer och mer passionerad. Kyssen varade kanske i 15 min och det var så härligt. Jag avbröt kyssen, men han släppte inte sina händer ifrån mig, dem var kvar på mina höfter. Jag gav han en frågande blick. Och då släpet han tagen och sate sig på en svart stol i köket som vi var i. Jag gick fram till han så jag stod en ett steg framför han men sedan så sate jag mig också på en svart stol bredvid han. Jag frågade han " varför kysser du mig men förut så slog du mig tills jag började blöda". Simon tittade ner i sitt knä men sedan tog han min hand och sa förlåt. "Jag håller din hand och vi har kysst varandra men varför varför?" Frågade jag han. Jag tittade in i mina ögon med en förlåtande blick och den blicken var en sådan lidande blick som man bara har sätt på film. Jag hoppade närmre han med stolen och det var då han sa, "förlåt men mee...." stakade han fram men han fortsätter på meningen ändå. "Förlåt meen...... jag ville slå dig för .... NEJ glöm det, jag har gillat dig grymt länge men jag kan inte visa det för jag går ju i nian" sa han till mig. "
Jag ställde mig upp på det kala slita golvet. Jag vände mig om och tänkte gå ut men det var då han tog ytterligare min hand och gav mig ett bedjande leende till mig. Jag satte mig igen på stolen och det var då som jag kom på att jag inte visste igäntligen vem han var. Men den tanken försvann fort. Jag drog min hand igenom hans hår. Han tittade upp på mig och sedan så,tog han sin hand på mitt lår. Efter en stund tystnad så ställde han sig upp och titade på mig. Han lyfte upp mig på hans axel och gick in i ett rum som var vitt med bruna möbler och ett stor blå matta på golvet. När han lyfte upp mig så kändes det inte konstigt, jag vet inte varför men det kändes som jag hade känt han i hela mitt liv. Han satte ner mig på sängen. Han satte sig på golvet mitt emot mig och han sa
" Det känns som jag har känt dig i hela mitt liv och jag vill berätta en sak för dig, jag gillar verkligen dig". Jag sate mig på golvet mitt emot han och jag nickade bara och jag viskade i hans öra att jag kände samma sak och sedan så kysste jag han. Men när kyssen bröts så frågade han mig varför jag såg så dyster ut. "Det var då jag sa att jag kommer att gifta mig med en man som jag vill inte gifta mig med" när jag sa det så började mina tårar rinna ner för mina kinder jag kände bara mig ledsnare och ledsnare så jag tryckte mitt ansikte emot hans muskulösa överkropp. Han klappade mitt hår och han sa att det kommer lösa sig. Det var då jag kom på att jag ska gifta mig om en vecka.
Jag tryckte mina läppar mot hans och sedan så sa jag förlåt.
YOU ARE READING
12 år och gift
RomanceDenna bok är en spännande roman. Rekommenderas att läsa. Den som läser denna bok kommer inte att ångra sig. Denna roman är uppbyggt på att en tjej som bloggar upp boken. Hon som bloggar heter Zelma och hon är en helt vanlig 12 årig tjej som älskar l...