Det bästa som hänt mig

•5. Dansa•

•Oscars perspektiv•

Jag vaknar upp på en soffa med en stor gosig filt över mig. Jag kollar mig runt och minns sedan gårdagen. Jag ler för mig själv och inte förens jag rest mig upp känner jag doften av pannkakor. Åhh, vad gott det luktar alltså.

Jag smyger in i köket och där ser jag Vilja stå vänd mot spisen. Hon har ett par gråa mjukis och en vit t-shirt.

Hon tar upp stekpannan och kastar upp pannkakan i luften, och fångar den galant i stekpannan igen. Vilka skills den tjejen hade. Jag började applådera, och hon vände sig hastigt om.

•Viljas perspektiv•

När jag kastat upp pannkakan i luften, som jag alltid gör när jag steker plättar, så hör jag någon som klappar händer bakom mig. Jag vänder mig om och ser Oscar där, iklädd endast kalsonger!!! Jag bugar på skämt, och sedan börjar jag skratta.
"Du gillar väl pannkakor?" frågar jag Oscar.
"Gillar, du måste skämta? Jag ÄLSKAR pannkakor mer än något annat!!"
Jag skrattar åt hur han låter lite som en 6-åring.
"Haha, vilken tur då!" svarar jag och ger honom ett stort leende, vilket han genast besvarar med ett ännu större.

När vi ätit upp alla pannkakor och pratat och skrattat en hel del, så har vi även fått lära känna varandra bättre. Det visade sig att Oscar också bodde själv i sin lägenhet, eftersom att hans föräldrar bodde längre bort. Han gick på ett sång- och dansgymnasium här i Stockholm. (Jag vet att Oscar inte går på nån skola i Stockholm, men i den här novellen stämmer inte all fakta. Så här går alla killarna på samma skola, och så. Även så bor Omar i Stockholm här.😊)
Han brukade också dansa i en studio med sina bandmedlemmar, Oscar nr.2, eller Ogge som dom kallar honom, Felix och Omar. Han sa också att jag kunde få följa med dit någon dag och vara med på deras träning, när jag berättade att jag också dansar. Vilket jag mer än gärna ville göra.
Så vi bestämde att jag skulle följa med imorgon när dom hade träning.

"Okej, jag hämtar dig här runt 11 imorgon" säger Oscar när han knutit på sin andra sko.
"Det blir jättebra, gud vad kul det ska bli!" Säger jag och ger honom en snabb kram innan vi säger hejdå, och Oscar går upp till sig.

~Oscars perspektiv, nästa dag~

Jag måste erkänna att jag var lite nervös inför idag. Jag menar, ja och Vilja har känt varandra i typ 1 dag, lite mer kanske, och nu ska hon följa med och se när jag dansar. Och jag ska ju också få se henne. Slår vad om att hon är grym, hon hade ju trots allt dansat sen hon var typ 7.

Jag stod nu utanför Viljas lägenhet, och skulle knacka på, vilket jag gjorde.
Jag hörde steg innanför och dörren öppnas. Där står Vilja i ett par svarta mjukis och ett rött basketlinne. Sedan hade hon satt upp sitt hår i en hög tofs/hästsvans (A/N, asså kalla det vad ni vill😂)
Det var ganska komiskt, eftersom det var exakt sådana kläder jag hade valt att ha på mig idag, så jag började självklart skratta.
"Vad är det?" frågade Vilja helt oförstående. Jag svarade inte utan drog bara av mig jackan, så hon kunde se min tröja. Och då var det hennes tur att börja skratta.

Tillslut låg vi typ på varandra på hallgolvet och försökte hämta luft, men det var inte det lättaste kan jag säga.

Efter typ 10 minuter var vi uppe på fötter igen, och påväg ut från Viljas lägenhet, med samma kläder på oss.
Dessutom hade vi ganska lika, svarta jackor på oss också, hahah. Vi gick fram till min moppe och Vilja fick en extrahjälm, och satte sig bakom mig. Hon slingrade sina armar runt min midja, och jag kände ett litet pirr i magen. Var det okej? Jag vet inte.
Men det kändes bra.

•Viljas perspektiv•

När vi kom fram till dansstudion stod det massa skrikande tjejer utanför.
"Killarna är nog där, så vi kan ta bakvägen" sa Oscar lite lågt. Jag nickade och följde efter honom runt byggnaden till bakvägen.
Väl inne tog vi av våra jackor och skor, och vi fnissade lite åt varandra, det såg säkert jättekul ut.
Typ som ett par som alltid har likadana kläder på sig, och pratar om det i förväg oså.
"Här borta är det" Oscar pekade bort mot en dörr lite längre bort, och vi gick dit. Dom andra killarna hade inte kommit än, så det var bara vi där.
"Dom andra är nog fortfarande utanför och pratar med alla Foooers" sa han och jag nickade som svar.
"Jag kan visa dig vår koreografi så länge, om du vill alltså. Så kanske du kan dansa med oss?" han lät lite nervös och jag skrattade lite tyst.
"Mer än gärna!" svarade jag sedan. Han drog ned mig upp till den stora helkroppsspegeln som satt på väggen och ställde sig sedan bredvid mig.Sedan började han dansa, långsamt och några steg i taget.