Jag är en besvärjare

Kapitel tre • Bröderna börjar skolan

Nästa dag var första lektionen SO, och läraren kom in och sade:
'' Vi har två nya i klassen, kom in och presentera er sade hon'' och alla glodde mot dörren. Andrew! Edward! De steg in och stallde sig längst fram i klassrummet.
'' Eum... jag heter Andrew Dancy. '' Sade han.
"Och jag heter Edward Dancy, och vi är tvillingar.
'' Har ni träffat någon i klassen förut? Frågade läraren. De nickade och kollade på Clary. "Men då kan ni ju sätta er bredvid Clary.''
Men Rebecca sitter ju bredvid mig. '' Sade Clary snabbt. Den ena platsen bredvid henne var tom. Men Rebbeca flyttade sig snabbt och satte sig på en annan ledig plats. Hon kollade på henne med en blick som sade "Ojojoj Clary, dina nya haff eller?" och flinade. Andrew satte sig blygsamt bredvid mig. Men Edward däremot satte sig bredvid Clary som om det inte vore någon big deal. Bänkarna är så att de står fyra och fyra. Men Clary sitter längst back i klassrummet, en utav de fyra platserna var massa arbetsmaterial på så ingen satt där. Nu är det bara jag, Andrew och Edward... Andrew packade upp sina saker ur sin mapp som han fått av läraren och placerade ut allt på bänken, och Edward höll endast på med sin telefon som såg ganska märklig ut. Jag sitter emellan dem, Edward på min vänstra sida, och Andrew på min högra. Lektionen började med en lång tråkig genomgång.
''Vad gör du här?'' viskade jag till Andrew.
'' Pappa tvingade mig att börja i samma klass som du. Han sade att jag måste hålla ett öga på dig. Det var inte meningen att Edward skulle med först, men han sa att han lovade att inte göra något dumt och korkat. Så pappa gick med på att han också fick börja skolan med mig...
'' Vadå hålla koll på mig? "
'' För att nu vet du vem du verkligen är och det innebär att du kan vara i stor fara.
'' Men jag är ingen jävla besvärjare." viskade jag argt.
'' Jo det är du, men du vill bara inte inse att du faktiskt är det. Sade han. Efter det så sade de inget mer.

När lektionen var slut så följde de henne till skåpet.
'' Varför följer ni efter mig? ''
'' Vi gör inte det, vi har de två skåpen bredvid dig... '' sade Andrew generat. Han verkar verkligen som att han inte vill vara här. Men varför skåpen bredvid henne, tänkte hon. Visst de var ledigt till nu. Hon har skåpet emellan dem, precis som i klassrummet. Edward på hennes vänstra sida och Andrew på hennes högra.
Hon föll plötsligt ner på golvet, skrek av smärta.
" Vad är det för ljud!!!" Skrek hon rullandes på golvet med händerna tryckta mot öronen.