Stuck In You - Omar Rudberg Fanfiction

0.9

• Omars perspektiv •

"ELIN!!" Skrek jag. Hon hade blivit skjuten i benet, medans hennes mamma hade blivit skjuten i armen.

Det var blod överallt. Jag rev av en bit av min tröja och lindade om såret på först Elin, sen på hennes mamma.

Sen slog det mig att jag var ju tvungen att ringa ambulansen. Jag fick smått panik och fiskade upp min mobil ur fickan. Jag låste inte upp mobilen utan jag gick direkt in på 'nödsamtal' .

Det gick några signaler innan någon svarade på andra änden.
"Ja, hej du har kommit till 112 vad vill du ha hjälp med?" ( vet inte va det säger )
"Ja min kompis och hennes mamma blev skjutna i armen och benet utanför Mitt hus"
Jag tänkte efter var hon verkligen kompis? Ja, det var hon vi är inte tillsammans inte än.
"Vart bor du?"
"Tyroldsvägen 6" ( Hahah wut? Tyroldsvägen? )
"Ok, ambulansen kommer så snart den kan"
Samtalet klickades av och jag la ner mobilen i fickan igen.

Vad ska jag göra nu då?

• Elins perspektiv •

Jag vaknade upp i ett vitt rum som var upplyst av starka lampor.
Direkt hörde jag röster utanför dörren

"Men snälla kan jag få komma in? Hon är min bästis och jag vill se hur hon mår!!" Emilias hysteriska röst var hög och man hörde tydligt va hon sa.

"Okej okej jag ska bara gå in och se hur hon mår och om hon är vaken" rösten kom antagligen från en doktor då jag inte kände igen.

Dörren öppnades och som jag trodde så kom det en läkare in som såg ut att vara ganska gammal med grått hår och skägg.
"Hur mår du?" Frågade han på direkten
"Jaa, jag har ju väldigt ont i mitt ben"
"Okej jag förstår, men det är en tjej och en kille som står här utanför och vill träffa dig, så jag undrar ifall det är okej för dig?"
"Jo men absolut, skulle bara vara kul med lite sällskap!" Sa jag så artigt som jag kunde.

Dörren öppnades och in kom en väldigt glad Emilia som sprang mot mig och bakom henne en Omar som gick med oroliga ögon.

"Hur mår du?" Utbrast hon
"Ja exakt hur mår du?" stämde Omar in
"Asså jag har ont i benet och så men annars är jag okej"
"Vad bra!" sa de båda samtidigt

Sen var det en sak som slog mig, vart är mamma, och hur mår hon?

Heej! Blev faktiskt ganska nöjd med kapitlet och det blev ganska långt och ganska bra också. Hoppas ni också tyckte det! :)

Xoxo Elin