Hogwarts är allas lugna och trygga ställe, både för Eileen Holmes som rymmer undan från hennes systers död och Merton Forest som undviker sin orättvisa och Death Eater pappa.
Men fortfarande finns det problem som dem undviker i skolan -varandra. Hol...
Låt mig välkomna dig i denna värld full av mysterier, magi, hjärtekross, kärlek, sorg och glädje. Välkommen till vår värld full av magi, där skillnad mellan Muggleborns och Purebloods inte finns. Låt mig presentera en värld där det omöjliga kan bli möjligt!
- Lät det där bra? frågade Eileen medans hon log vackert mot Merton. Han tittade upp och lämnade den lilafärgade, ögonsköna blomman han hade hållit på att studera då hans bruna, tröstande ögon mötte Eileens. Eileen som inte kunde hålla ögonkontakt längre än ett ögonblick, tittade bort iväg mot vattnet som rörde sig med vindens sång.
- Eileen, inte för att vara grym eller så, men livet är inte så enkelt. Kanske för dig, men tänk efter. Skillnaden mellan Muggleborns och Purebloods är ganska stor i magivärlden, besvarade Merton frågan. En svag skymt av sorg dök upp i ögonen på Eileen som inte svarade på frågan Merton nyss hade talat. Merton blev genast ångerfull och försökte få Eileen på bättre humör.
- Holmes, vi har umgåtts en hel del på sistonde. Tycker inte du att våra familjer bör veta? frågade Merton mjukt. Eileen mötte Mertons blick men det fanns inga tecken på känslor. Vad skulle hon ens tycka? Deras familjer hade varit fiender i årtals, ända tillbaks till då Hogwarts bildades av Salazar Slytherin, Rowena Ravenclaw, Godric Gryffindor och Helga Hufflepuff. Mertons familj var släkt med Salazar Slytherin och Eileens släkt med Rowena Ravenclaw. Alla problem inom familjernas relationer skapades pågrund av blodstatusen.
-Merton, jag har ingenting emot att få träffa din familj, men mina instinkter känner av att dem inte kommer älska mig direkt, sa Eileen med en viskning.
- Mamma kommer att älska dig iallafall, erkände Merton och kliade sig nervöst på ögat då han kollade ner igen mot blomman.
- Låt oss le mot världen tillsammans i ögonblicket då, sa Eileena med ett litet leende på läpparna.
Solen började gå ner och himmeln fylldes med vacker konst, full av känslor. Snabbt packade ungdomarna ner picknicksfilten då mörkret hade börjat falla. Innan dem skiljdes åt för att återvända till sina Common Rooms, avslutade de träffen med en djup kram och tankefulla ord.
Oups ! Cette image n'est pas conforme à nos directives de contenu. Afin de continuer la publication, veuillez la retirer ou mettre en ligne une autre image.
(Detta kapitel lades till igen för att binda samman den röda tråden. Glöm inte att lägga till berättelsen i er läslista så ni inte missar slutet och kommentera jättegärna era åsikter <3)
