Chapter Twenty Seven

20 2 0
                                    

"Adam!"
Lumuluhang sabi ni eve pagkakilala kay Adam in Victor Hugo's form.
Kailan nga ba huli silang nagkita?
It was thousand years..
He was a maid in the House of Warrens. Isang Pamilya ng aristocrato sa ancient feudal Europe.
Alam nyang ito si Adam , pero hindi n'ya magawang magpakilala dito. Everytime they are reincarnated as another humans, laging nagiging trahedya ang kapalaran nila. Kaya pinili nyang paglingkuran ito na lang nang hindi sinasabi ang totoo. Usually s'ya lang ang nakakaalala kung sino s'ya at kung sino si Adam kahit ano pang form nito. At isa sa kinahihitnan nila ay kamatayan. They always die when both of them remembers who they are. Kaya para makasama ng matagal si Adan ay pinili nyang huwag hangga't maaaring mapansin siya ni Adan. It was until Adam meet Lucila Dracula, a beautiful fellow feudal lord's daughter na naisip niyang mali ang desisyon niya.
Tandang tanda n'ya ang huling pagkikita nila. It was the night before the wedding to Lucila Dracula, which is Lilith.
Its the first time na nakita n'ya si Lilith though not in her real form.
She tried to stop Adam at ang huling naisip nyang paraan ay ipaalala dito na ito si Adam.
That night in the Veranda of Warrens Mansion, she tried to kiss Adam para maalala nito ang lahat, but Victor Hugo's heart is already belonged to Lucila, kaya tinulak siya ni Adam palayo dito, pero di n'ya inasahan na malaglag s'ya sa veranda, it was dark and even Adam didnt see na nahulog s'ya. She died. And Adam never knew she died.

"I'm sorry for that night..."
Hinimas ni Adam ang buhok n'ya

Naiiyak na tumingala s'ya.
"You knew?"
Tanong n'ya kay Victor Hugo Warrens.

"When I was awakened as my real self, I was able to see everything that happened to you, me and even Lilith "
Sabi ni Victor Hugo na nakangiti.

"I was so afraid being without you Adam "
Patuloy na umiyak si Eve.

"Shhh... Nandito na ako"
Niyakap ni Adam si Eve nang mahigpit.
If only this moment could last. Pero hindi maaari.

"You know we cant stay like this right Eve?
Sabi n'ya kay Eve habang yakap.

Si Leomond naman ay tahimik na nagmamasid.

"Please give me more time Adam! Ayaw kong mawala ka uli!"
Umiyak uli si Eve.

Such a fragile and delicate beauty.
Tinitigan ni Victor Hugo ang mukha ni Yura pero kaluluwa ni Eve ang nakikita n'ya.

"You know there's One person waiting for that body right?"
Sabi n'ya kay Eve.

Tumango si Eve.
"Can you hear her?"
Tanong ni Adam.

"She's with me. But I just dont want her to disturb me so I muted her.."
Nahihiyang sabi ni Eve.

Tumawa si Adam.
"You're being to harsh to her"

"Yura.."
Tawag nito at hinawakan sa noo si Eve.

Napasinghap si Yura nang makabalik.
"Sir Victor!"
Sabi ni Yura.

"By now alam mo kung sino talaga ako"
Sabi ni Victor Hugo habang hawak pa rin siya sa noo.

"Yes sir"
Sabi ni Yura.

"At dapat alam mo na rin kung sino ka."
Sabi ni Victor Hugo na may awa sa mata.

Is it because of eve? Tatake over na ba s'ya ni Eve?

"Will she..?"
Sabi ni Yura na agad na pinutol ni Victor Hugo.

"Hindi"
"Eve is most fragile creation of God. And I can't let her take over you , although you and eve is actually the same person"
Paliwanag ni Victor Hugo.

"So I need to do what I must"
Sabi ni Victor Hugo bago s'ya binitawan. Parang bumalik uli sa pagkakulong si Yura. Eve take over again her body.

"Eve, I know you would understand"
Sabi ni Victor Hugo kay eve.
Funny How she can see both Adam and eve talking in front of her.

Possessed Tahanan ng mga kuwento. Tumuklas ngayon