Sol, vind & vatten

Åhus

Hugo behövde inte fråga vad som var på gång när jag kom fram till deras segelbåt. Han såg troligtvis på mig att något var fel, och det faktum att vi nyss sagt hejdå gjorde det ännu tydligare.

Han sträckte ut handen för att hjälpa mig upp på deras båt. "Vill du prata om det?" Jag skakade trött på huvudet.

"Jag orkar inte. Orkar inte tänka på något just nu." Han nickade förståeligt.

"Det är sent, kom så kan jag visa vart du kan sova." Han ledde mig ner under däck där Carl syntes till.

"Jag är ledsen om jag tränger mig på."

"Absolut inte, jag tar ena soffan och Hugo andra så kan du sova i sängen. Ja, asså om ni inte vill sova ihop?" Jag drog blicken från Carl till Hugo. Sova ihop? Jag och han? Tanken gjorde mig pirrig och att få vara i hans trygga famn hade jag inget emot men inatt är det nog bäst att jag sover själv.

"Jag kan ta lilla soffan annars." Erbjöd jag mig. De skakade båda på huvudet.

"Det är lugnt."

Jag kikade in i den lilla hytten som fanns vid fören. Det var litet och trångt i den här båten, mysigt på något sätt.

Min telefon plingade till. Ett sms från Wilma. Hon hade stuckit tillbaka till båten för att packa sina egna saker och även det som var kvar som var mitt. Hon frågade vart jag var.

"Tror ni vi får plats med en till?" Frågade jag blygt och kollade upp på killarna. Carl brast ut i skratt, Hugo log.

"Självklart."

"Tack, Wilma kommer snart. Jag lovar att det bara är en engångs grej. Imorgon tar vi tåget tillbaka till Stockholm. Semestern är ändå förstörd." Det blev tysta för en kort sekund. Hugo var den första som bröt tystnaden.

"Vi pratar mer om det imorgon, vi kanske kan få ihop en resa vi fyra." Jag log, tacksam att han erbjudit sig men det kändes omöjligt. Hur skulle det gå med denna lilla båt som knappt kunde erbjuda fyra sovplatser?"

"Tjoho?" Hojtade Mia utanför båten. Vi skrattade till och väntade på att hon skulle komma ner under däck. "Där är ni ju, skrapar ni ihop en till sovplats till mig eller?"

"Kan man säga. Vi kan göra två små bäddar av soffan och en mindre dubbelsäng vid fören. Jag föreslår att ni tar dubbelsängen?" Jag och Wilma nickade.

"Det blir bra, tack så mycket. Ni är änglar."

Morgonen därpå vaknade jag tidigt. Natten hade varit sömnlös och av vilken anledning visste jag inte. På grund av Filips otrohetsaffär eller att segelbåten gungade betydligt mer än den stora.

Killarna var redan uppe när jag stack ut huvudet från under däck. Jag drog upp håret i en knut och gnuggade händerna i ögonen.

"Du har besök." Sa Hugo med detsamma. Jag suckade högt och förstod att det var Filip.

När han fick syn på mig skrattade han nöjt. "Så det gick så snabbt att krypa till hans säng?" Jag hann inte säga något innan Hugo var uppe på benen.

"Får du aldrig nog av att trycka ner Mia? Va? Gillar du känslan av att vara över henne? Få henne att känna skuldkänslor? Framför allt när det är du som är orsaken till alla problem?"

"Har jag sagt att jag vill prata med dig? Nej exakt, så varför håller du bara inte käften och låter mig prata med min flickvän?" Nu var det min tur att bryta in.

"Ex flickvän, efter igår vill jag inte ha något med dig att göra. Och vad jag gör framöver har du inget med." Filip slängde med armen och vände sig om för att röra sig ifrån oss. Jag kände en lättnad släppa från kroppen och äntligen kunde jag släppa alla problem som han orsakat.