Jag ser på henne länge utan att inse vad som är fel. Det är något annorlunda med henne. På ett sätt ser hon exakt ut som förut, fast på något oundvikligt sätt helt annorlunda. Thomas märker att jag inte reagerar och sträcker istället fram sin hand för att hälsa.
- Vi har redan hälsat eller hur? Thomas iallafall!
Tjejen mittemot ler trevligt men förvirrat.
- Jag vet! Eller ja det kommer jag ihåg! Emelie heter jag!
Ethan tittar på mig och sen på Thomas och sen tillbaka på mig. Som om vi vore spritt språngande galna.
- Victoria! Skriker jag, vill du gå ut och röka?
Jag ställer mig tvärt och går ut.
- Vad handlade det där om? Frågar hon när hon tänder sin cigg.
- Jag vet inte, hon påminner om någon så jävla mycket. Jag lutar mig mot tegelväggen.
- Du vet att du är så jävla fin eller hur? Men du kan vara fett dryg mot folk, asså Ethan är stel och så men alla snackar så mycket skit. Du skulle hört killarna innan. Hetsade som fan. Jag hatar killar, säger hon som om hon inte sagt det hundratals gånger innan.
- Det är inte det, jag menar inte att hetsa.
- Varför pratade du inte med henne?
Jag skakar på huvudet lätt. Alkoholen känns lätt i kroppen men jag kan inte börja prata om det här, inte här.
- Får jag låna av dig?
- Ja visst, trodde inte att det var din grej, men kör.
Vi byter samtalsämne och pratar istället om hennes kompisar hon tog hit. Vi röker långsamt och betraktar alla som går förbi. Bettar på vilka som är danskar. Ett gäng killar som ser ut att vara i vår ålder går förbi. Jag märker hur de tittar tillbaka åt vårt håll när de passerat. Vi vänder oss om och kan känna hur de stirrar oss i nacken. Jag tittar på Victoria och hon nickar. Det är tecknet för att vi ska gå in igen.
Väl därinne ser jag hur Ethans dejt ser omkring sig och möter min blick. Hon fäster den tydligt utan att blinka. Victoria märker och ser på mig med höjda ögonbryn när vi går mot deras håll.
- Jag tror jag stannar ute, säger jag
- Jag tror hon följer efter dig isåfall, svarar Victoria. Jag går och sätter mig om det är okej? Jag nickar.
Jag viker av vid baren. Och ser hur hon går mot mitt håll.
- Vill du ha något? Frågar hon
- Det är bra tror jag, svarar jag.
Hon lägger fingrarna i mitt hår och klappar mig lätt på armen. Alla hår på min kropp ställer sig upp. Hon ler som att hon njuter av det. Jag lägger armarna i kors för att stöta bort henne.
- Vill du gå ett varv runt huset? Frågar jag tillslut när vi stått och tittat på varandra i något som känns som en timme.
- Visst
Vi går små steg gatan ner till torget. Fötterna passerar två kullerstenar i taget. Jag vet inte vad jag ska säga, men stämningen är tryckande. Tillslut får jag ur mig något.
- Vad tycker du om Ethan då?
- Hmm han är social, men inte riktigt min typ. Snygg dock. Hon ser på mig hela tiden. Det blir tyst igen. Jag envisas med att inte fråga något jag inte vill ha svaret på.
- Hur länge har du hängt med han Thomas?
- Lite mindre än ett år, säger jag kallt.
En stor klunga med kinesiska turister går mot oss och vi får undvika att bli nedstampade.
- Han är inte som jag trodde- jag avbryter henne mitt i meningen.
- Du menar att han är kille?
- Nej eller jo men jag hade trott att du skulle träffa någon som var mer.. Mer som..
- Som du? Frågar jag
- Ja
Vi är framme vid torget och går och sätter oss vid fontänen som står i centrum av alla små stånd och butiker.
- Jag vill mest säga förlåt för allt som jag gjort mot dig, det blev så fel alltihop och jag tänkte att du kanske skulle höra av dig förr eller senare men du gjorde inte det.
Jag vet inte vad jag ska svara. Mobilen vibrerar i väskan men jag stänger av det snabbt utan att kolla ner på skärmen.
- Jag hade andra saker för mig, Emelie. Varför är du här? Frågar jag efter en stund.
- En av Ethans tinderbilder var ett skitsnyggt porträtt som jag visste att du hade tagit, jag ville bara veta vad du gör och hur du mår och om du saknar mig. Hon pratar långsamt och pillar av ett lager glitternagellack från pekfingret. Hon hade alltid den färgen på tånaglarna förut, nu har hon tydligen börjat ha den på fingrarna med.
- Vi borde gå tillbaka. Säger jag som svar och tar upp min mobil ur väskan. Thomas har ringt en, Damiano tre, och Ethan fem gånger. Hon ställer sig upp och vi börjar gå tillbaka fortare den här gången. Killarna som hade kollat in mig och Victoria förut står utanför baren. De busvisslar när vi är tillräckligt nära "Hey pretty kss kss kss" ekar längs gatan mot oss.
- Jag saknar dig, säger hon.
Vi är någon meter från dörren och de blockerar ingången, minst fem stycken är det. Hon tar min hand i ren rädsla och jag släpper inte taget av samma anledning. Jag visar fingret mot killarna och använder armbågen för att nå dörren. Damiano står på insidan och ser det hända. Han börjar skrika på dem i onödan för vi är redan inne innan han hinner reagera.
Vi går för att sätta oss vid bordet igen med de andra och det är först då vi släpper varandras händer. Jag sätter mig så långt borta från henne som möjligt, bredvid Victorias kompis och Thomas.
- Här, säger Thomas till mig och skickar en öl längs bordet. Jag sa ju att jag skulle betala för spyan. Jag ser på honom. Han ser stolt ut och jag inser på nytt hur snygg han är i det dunkla ljuset i lokalen.
- Tack, men jag kanske hade tyckt om ifall du kunde betala på något annat sätt, säger jag och stryker handflatan mot hans innerlår. Han tittar runt för att se så att ingen annan råkar se. Placerar sin tumme på min baksida smalben och följer det upp till låret långsamt. Han ser att min puls ökar. Vi turas om med att klunka i oss ölen han just köpt till mig. Sedan ställer han sig upphetsat upp.
- Kul kväll hörni vi ska dra nu! Hans finger går fram och tillbaka som en dirigent för att tydliggöra.
