Kapitel 4-mitt gamla jag

13 1 0
                                    

Jag gick upp till mitt rum och Emelie frågade mig "vad är det här?" Jag förstod vad hon menade. För henne och Clary så var jag den söta,tjejiga,självsäkra kompisen. I mitt rum så är allting typ svart och grått förutom den rosa vasen på mitt skrivbord som Veronica envisades med att köpa till mig. Clary kom in och frågade samma sak som Emelie. "Mitt rum"sa jag. Emelie vände sig om och kollade på mig och sa "du vet att det inte var vad jag menade". "Vem är du? Alltså egentligen"frågade Clary. Jag tog ett djupt andetag och tänkte ok. Jag klarar det här, dem kommer fatta. Hoppas jag. "Det är en ganska lång historia,ni kanske borde sätta er ner?"sa jag nervöst. Dem satte sig ner på sängen och jag berättade allt. Allt om mina föräldrar och om hur jag var innan dem. Dem satt tysta där och lyssnade tills jag hade pratat klart. Jag satte mig ner med benen i kors och kollade snett uppåt mot dem för att se hur dem reagerade. Emelie tog ett andetag och sa "du fattar verkligen inte". "Fattar inte vad?"frågade jag. "Att det inte spelar någon roll. Jag bryr mig inte om hur du var förut och jag är ledsen för dina föräldrar men det jag bryr mig om är hur du är nu. Jag kommer inte att sluta vara din vän sålänge du fortfarande kommer att vara dig själv. Vilken av dem du är,den tjejiga och rosa eller den gråa killiga spelar ingen roll. Var den som du själv vill vara". Clary hade fortfarande inte sagt nåt så jag frågade "vad tycker du?" Hon ryckte till,kollade på mig och sa med ett leende "kunde inte ha sagt det bättre själv" men jag såg att det inte var vad hon egentligen tyckte. "Vad är klockan?"frågade hon. Jag kollade på klockan och svarade "kvart i fyra,hurså?" "Jäklar,emelie vi måste gå,vi lovade våra mammor att vi skulle vara tillbaka vid fyra! gå ner och knyt skorna så plockar jag ihop grejerna" "aa skynda bara"svarade Emelie stressat. Jag såg på Clary när hon tog deras grejer men hon gick inte ner utan hon stannade en stund. "Var det nåt annat?"frågade jag. "Du ljög för oss"sa hon. "rent teknist sätt så gjorde jag inte det,jag bara inte berättade" svarade jag. "Tro inte att du kan låtsas med mig. Vi var aldrig riktiga kompisar och kommer aldrig att bli." Jag var chockad och då sa hon "om du säger till Emelie att jag har sagt det här så kommer du att ångra dig." Hon bitchblickade mig och gick sedan ner till Emelie. "Hejdå!"ropade hon med ett leende när dem gick ut. Oj,alltså jag trodde faktist att hon var min vän. På riktigt alltså.

Williams pov
Asså jag kunde inte sluta tänka på den där tjejen Zoe! Jag undrar var hon är. Undrar vad hon gör. Undrar om hon är med Emelie och Clary. Jag hörde en röst i bakgrunden men reagerade inte. Plötsligt så slog nån till mig i bakhuvudet. Jag ruskade huvudet och kom ihåg att jag var med min kompis Isak. "Vad tänker du på? Du har varit frånvarande hela dagen" sa Isak. Isak har mörkbrunt hår,gröna ögon och lite utländskt utseende. "Förlåt mannen men asså jag kan inte sluta tänka på den här tjejen"svarade jag. "en tjej!amen vafan,tänker du på en jäkla tjej! Jag känner mig lite sårad faktist" sa han och gjorde en fejk ledsen min. jag kramade om han och kolla på hans ansikte och sa "bättre nu?" han puttade iväg mig och sa "du börjar inte gilla mig nu va?". Jag skrattade och sa "haha nä det är ingen fara. Även om jag var gay så skulle jag inte gilla dig". "Hey! Jag är säkert snygg för gaykillar!" Jag blinkade med ena ögat och sa "det slår jag vad om. Men asså hon är annorlunda. Tjejen alltså". "Så hon är snygg? Du det finns massor med snygga tjejer". "Nä inte på det sättet" svarade jag. "Så hon är ful?" Sa han med en undrande min. "Haha nä hon är inte ful". "Oj så du gillar henne. Ok,vad vet du om henne?" "Jag träffade henne på festen vi var på igår och hon heter Zoe. Hon kan ta shots som en kille,hon sa nåt om att folk hade låtsas att bry sig om henne och hon är kompis med Emelie och Clary. Det är typ allt". "Vänta lite,sa du Emelie och Clary? Dem som basically hatar oss?" "Aa hehe...". "Du var bara tvungen att bli kär i deras kompis? Såklart du var. Förresten,ska det bli kul med att börja på en ny skola imorn? Jag fattar fortfarande inte att dina föräldrar tvingar dig att byta skola" "Aa jag vet. Och jag hoppas att den är bra. Men jag vet inte hur du kmr att klara dig utan mig?" Svarade jag och la armen runt hans axel. "Haha det går nog bra" skrattade han och sa.

Hej,så ja jag bestämde mig för att fortsätta skriva. Jag har inte lagt ut nåt på länge jag vet men det har varit stressigt dem sista veckorna av skolan och jag har varit bortrest i två veckor. Det har iförsig gått ännu längre men jag kmr att lägga ut mer nu på sommaren. Och jag har fått över hundra läsningar! Asså omg!
Hej svejs lever pastej😝
/manten14

FörloradOnde histórias criam vida. Descubra agora