Tvillingsystern

Kapitel 3.

Kära Siri. Du måste komma nu. Jag måste ha din hjälp. Låt dem visa dig vägen till mig.

Din Iris.

Vilka ska visa vägen? Jag hade frågat Malva när hon var här tidigare under dagen men hon hade ingen aning. Inte så konstigt, för jag visste inte någonting själv.

Jag skulle just lägga tillbaka brevet när jag upptäckte en grön liten insekt på brevet. Jag tänkte inte mer på det, så jag mosade den med ett papper och gick iväg. Det var först sjätte gången när jag såg en som jag gick ner och frågade mamma.

– Men lilla gumman, här är inga insekter? Åtminstone inga gröna.

– Men jo, kolla vid bordet. Precis framför dig! Och vid stolkanten.

Mamma kollade sig omkring men skakade sen på huvudet.

– Du har allt livlig fantasi Siri.

Jag gick med tunga kliv in till mitt rum. Håller jag på att bli galen? Först kommer breven från Iris, som jag verkligen inte begriper mig på, vem ska visa vägen? Och vilken väg? Och sen ser jag insekter som inte ens finns.

– Jag måste ha blivit galen. Konstaterar jag för mig själv när jag ligger och försöker sova samma kväll. Fullkomligt galen.