Kapitel 6.

2 0 0
                                    

Jag sätter mig upp med ett ryck. De hittade hennes kropp i ett stenhus. I skogen. Jag ringde genast Malva.

– Vad är det Siri, du väckte mig! Klockan är halv ett! stönade hon.

– Jag vet var Iris är! viskar jag i luren.

Malva flämtar till.

– Var då?

– I skogen, ett stenhus i skogen.

Malva blev med ens pigg, och jag hörde hur hon hoppade upp ur sängen.

– Vi syns om fem minuter vid rondellen! sa hon och la på.

Jag fick smyga ut ur huset så att inte mamma eller pappa skulle höra att jag var uppe, och när jag äntligen var ute så sprang jag hela vägen till rondellen.

Malva verkade veta precis vart vi skulle, så jag följde bara efter henne.

– Vart ska vi? frågade jag henne till sist.

– Spökhuset, jag hade ju aldrig trott att det fanns spöken på riktigt där, men jag brukade gå dit med min syster när hon bodde hemma. Det var hon som visade mig stället.

Vi gick i cirka en halvtimme innan Malva satte sig ner på marken och började snyfta.

– Jag har tappat bort mig! Jag har varit här så många gånger, men ändå går jag vilse! skrek hon rätt ut.

Då såg jag det. De gröna insekterna var där igen, och då förstod jag.

– Malva! Ser du de gröna insekterna på marken där borta?

– Nej? sa Malva och tittade frågande på mig.

– Okej, lita på mig. Vi ska följa efter dem.

Vi gick efter insekterna, och efter 10 minuter så hörde jag hur Malva flämtade till, och jag lyfte blicken och lyste med ficklampan runtomkring mig.

– Där är det! utbrast Malva. 

TvillingsysternWhere stories live. Discover now