Kapitel 9.

2 0 0
                                    

– Mamma, pappa? säger jag vid frukosten nästa morgon.

– Vad är det gumman? mumlar pappa medan han smuttar på sitt kaffe.

– Kan inte vi göra en liten utflykt idag till skogen? Jag vet ett jättefint ställe där vi kan fika!

– Åh! utbrister mamma. Bra idé!

Några timmar senare var vi iväg. Jag hade bett Iris att skicka insekterna, så att jag skulle hitta dit, så nu var det bara att gå efter dem ända bort till spökhuset.

– Här är det! säger jag belåtet.

Mamma tittar lite skeptiskt på mig och slänger en snabb blick på pappa som rycker på axlarna.

– Visst! Jättefint ställe, säger pappa tveksamt.

Mamma börjar rulla upp filten men jag stoppar henne.

– Vi ska in i huset.

– Nej, säger pappa strängt.

– Jo, säger jag bedjande och släpar med dem in i huset.

Vi slår oss ner i den stora matsalen och jag börjar berätta. När jag är klar så tittar mamma bedjande på pappa.

– Men Siri, du kanske borde gå till en psykolog om du har så svårt att komma över henne, föreslår pappa och ser nöjd ut.

– Men det är sant! utbrister jag.

– Gumman. Du förstår att detta inte låter troligt. Nu går vi hem, säger mamma strängt och drar med mig ut i hallen.  

TvillingsysternWhere stories live. Discover now