Lång väg hem

Del 3 ~ Första ord

Lunchen bjöd aldrig på en buffé direkt. Alltid svettig fisk eller någon soppa som såg ut som såg ut som spya. Salladen var alltid torr. Mattanterna var sura och mumlade något konstigt som man aldrig riktigt hörde.
Simon hade kvarsittning och fick sitta under halva lunchen i klassrummet med sura tant Britta. Illaluktande gammal tjurkärring som alltid bar långkjol och gammelskog från 1820 talet. Rött läppstift och rynkig hela hon. Hon är en häxa rent utsagt. Hemsk. Alla hatar henne, inte direkt en nyhet.
In i matsalen, smygandes som en mus, kom den nya killen. Jag tog min mat och gick och satte mig vid bordet vi alltid sitter vid. Då kom Felix. Skolans tönt. Mobbningsoffret som var dödskörning i mig och Katja. Det värsta med han, han dreglar. Det är hemskt! "Hej Felicia!" Sa han med brett leende på munnen. Tandställningar stack ut. Han hade detaljerat den med blå kristaller. Samtidigt som han sa det spottade han rakt ut i luften. Varje gång han öppnade munnen kom vitlöksdoften som spreds i säkert hela rummet, rakt mot mitt ansikte. Spyan tränger sig upp i strupen, men jag lyckas ändå hålla den nere. "Felix, snälla dra" utbrister Katja.
Linnea satt bara och skratta samtidigt som hon petade på sitt fläsk som hon hade på tallriken. Det såg groteskt ut. Fläsk, någon svart sås och en gammal halv död potatis.
Den nya killen stod vid maten och stirrade ut över hela matsalen. Han försökte finna en plats där ingen annan satt. Han hittade en ensam stol bakom oss vid ett stort tomt bord. Han försökte dölja sig själv med den svarta klädstilen.
Jag vände mig om och frågade om han ville sätta sig hos oss. Men jag fick inget svar. "Jag byter plats" sa jag bestämt till Katja och Linnea. Dom följde självklart efter som små valpar.
Den nya killen satt och pillade med sin Salas han hade lagt upp fint på tallriken. Exakt enligt tallriksmodellen.
"Så, vilken skola gick du i tidigare?" Fråga Katja glatt. Det enda hon fick till svar var tystnad. "Vart bodde du förut, inte i någonstans i närheten här antar jag?" Frågade jag nyfiket. Han slutade röra maten, kollade långsamt upp mot oss bakom sen mörkbruna luggen. Jag kunde skymma två mörkbruna ögon. Djupa som natten själv, och han hade mycket historia i dom ögonen.
"Jag bodde i Stockholm" var det enda han fick fram i sin tystnad han gav oss. "Åh så du har så där mycket med pengar dårå?" Undrade Katja lite hånande. "Ge dig Katja" skällde jag ut henne samtidigt som jag gav henne en spark på hennes ben under bordet.
"Du borde komma till Simons party på Lördag!" Sa Linnea. Hon hade någon känsla i honom. Som om hon var kär. Ett litet gulligt kärlekspar.
"Vad heter du pysen?" undrade Katja Medans hon reste sig för att ta sin väska och dra för att röka. "Rasmus." Det var väll gulligt tänkte jag.
Det plinga till i telefonen. Det var Simon. Simon och hans äckliga och vidriga sms. <Hej gullet, kommer inte till lunchen. Surkärringen håller mig kvar för jag betedde mig tydligen dåligt.> Man blev ju inte direkt förvånad.
Jag stack med Katja ut för att röka Medans kära Linnea stanna kvar där inne med lilla Rasmus.
"Han var ju söt?" Skrattade Katja hånande. "Han har väll rätt till vänner han också?" Fnös jag tillbaka. Hon skrattade och jag försökte se seriös ut Medans jag tänkte cigaretten.
Telefonen plingade ännu en gång. Sam, min kille. <Vi måste snacka nu> Detta betyder bara en sak, kaos.