Skuldens barn

Mamma och Pappa

Dagen därpå kom mamma och pappa hem.
Jag hade egentligen inte gått ut på flera veckor.
Inte gått och handlat, inte en enda promenad.
Fanny hade mer energi tydligen, för hon har handlat åt mig många gånger.
Jag har inte ens köpt graviditetskläder, för jag har knappt lämnat sängen.
Hela dagarna sover jag bort, om inte Fanny kommer och väcker mig.
Fanny hade tyvärr informerat mamma om det hela.
När jag öppnade dörren för pappa var jag alledes yrvaken.
Jag kramade om honom.
"Var är mamma?" Frågade jag och gäspade stort.
"Gissa".
Vi suckade samtidigt.
Självklart var mamma ute och handlade mammakläder.
Pappa steg in i hallen.
"Hur mår min gravida sessa?" Frågade pappa.
Jag tittade ner i golvet.
"Det har varit bättre" svarade jag.
Min mage var verkligen stor nu.
Innan jag blev gravid hade jag varit extremt smal, mycket pågrund av min dans.
När jag tittade i spegeln kände jag inte längre igen mig själv.
Mitt långa bruna hår var rufsigt och hade inte blivit tvättat på flera veckor.
Enda gången jag egentligen har lämnat lägenheten är när jag har har gått på mina ultraljud.
Mamma kom ungefär en halvtimme senare.
Jag och pappa hade småpratat om allt från jobb, bebisar och Musik.
Mamma steg in och gav mig en stor kram.
Sedan räckte hon mig en stor kasse.
Jag tog emot den och började packa upp alla möjliga klädesplagg.
Byxor, tröjor, koftor, till och med klänningar.
Men jag hann inte så mycket som tacka innan Fanny rusade in i lägenheten utan att knacka.
Hon tittade på mig med svarta ögon.
Tur för mig att blickar inte kan döda.
"Din jävla bitch".