Skuldens barn

Avslöjandet

Mamma tittade på Fanny och gapade.
Hennes blonda hår var rufsigt och jag kunde se hur mycket hon gråtit.
"Fanny Emilia Porsen, så säger man inte!" Skrek mamma.
Jag har aldrig någonsin hört henne skrika på Fanny förut.
"MICKE ÄR PAPPA TILL ALEX UNGE" skrek Fanny.
Då vände sig mamma om och tittade på mig.
Mina tårar rann.
De rann och de slutade inte rinna.
Fanny hade packat ihop alla sina saker och tagit en taxi i fem kvarter.
Hon skulle flytta hem.
För några månader sedan skulle jag döda för att Fanny skulle flytta tillbaka.
Nu är det en mardröm.
Mamma tittade på mig med så mycket besvikelse i sina ögon.
Sedan lämnade pappa rummet för att gå på toaletten, men egentligen tror jag han bara ville lämna bordet.
Mamma tittade först på Fanny, sedan på mig.
Sen gick hon och gjorde i ordning Fannys säng.
Det var det värsta möjliga scenariot, att bli lämnad ensam med Fanny.
Fanny tittade svart på mig.
"Din dotter kommer bli ett skuldens barn".
Sedan gick hon också ut.
Då kände jag verkligen som om jag ville hoppa ut ur fönstret och jag befann mig på tolfte våningen.
Men exakt då, kände jag en liten spark från magen.
Jag kunde inte göra det mot henne.
Karma.