Det hade gått några år sedan Four träffat Imposter. Det var ett möte som han ännu inte hade glömt bort. Imposter hade kommit in, sagt några ord, och sedan hade Marcus skickat upp Four på sitt rum. Four hade inte hört särskilt mycket, då Marcus och Four inte bodde i ett hus med konstiga väggar eller golv. Four fick nöja sig med bilden av den röda Impostern som kom in.
När Four senare på kvällen gick ner för att se om allt var okej, möttes han av en förvåning. Han stod och stirrade ut från trappan i flera minuter. Framför honom låg ett lik. Det var inte första liket Four sett, men han blev ändå stående där. Han fascinerades av dess mördare, eftersom att liket låg på ett relativt normalt sätt. Det såg ut som att personen ramlat ner för trappan. Det fanns inga spår från vapen av något slag. På andra sidan rummet stod Marcus med en öl i handen och Imposter stod på andra sidan rummet och slipade en kniv. Kniven var vass och glänste i silver. Imposter la undan kniven och ställde den på bordet bredvid sig. Efter det tog han upp ett glas med vin i sig. Han drack upp allt i en klump och bad om mer. Marcus skrattade och svarade med ett leende på läpparna. Han tog upp en vinflaska och skulle börja hälla. Då denne var full hade han svårt att pricka glaset och missade ett flertal gånger. Efter ett tag lyckades han hälla upp ett halvfullt glas.
Allt detta hände på någon minut och Four var noga med att fokusera på allt. När Imposter märkt att Four stod där vid trappan gick han fram och gav honom en dunk i ryggen.
-Vad trevligt att ha dig här. Senast jag såg dig finns du inte!
Marcus brast ut i ett stort skratt där han hällde vinflaskan över sig själv.
Mötet hade varit speciellt men Four hade inte pratat om det efter den gången. Han höll tyst och hoppades att glömma bort det. Men varje natt i hans drömmar drömde han om Imposter som stabbade honom. Han drömde att han fick en kniv eller pistol skott i sig. Att han började hosta upp blod över hela sig medans Imposter såg på. Varje natt vaknade han kallsvettig med täcket kastat över sängen och kudden varm på alla sidor. När han försökte somna om gick det inte, då han inte lyckades vända täcket rätt eller få kudden kall. De nätterna var de svåraste och tårarna var precis på gränsen till att falla.
Men efter ett tag försvann drömmarna och Four kunde gå tillbaka till sitt vanliga liv. Han hade inte gått i skolan utan fick lära sig själv. Hans pappa, Marcus, kunde inte heller något. Han blev regelbundet skjuten, vilket han fortfarande överlevde, och hans hjärna blev mindre smart efter varje gång. I all sin ensamhet började han söka upp saker angångende imposter. Utifall att han skulle komma tillbaka. Four förberedde sig med all information han kunde hitta. Eftersom att detta utspelar sig i ett annat universum och jag inte vet ifall de hade internet eller inte, utgår jag från att de hade det. Four sökte upp mycket och var en av de få som läste igenom hela wikipedia sidan om Imposter. Det tog förvisso Four fyra år, men det har inte med saken att göra.
Efter ännu några år hade Four samlat på sig mycket information angående imposter. Han visste t.ex vad imposters föräldrar heter, att han inte hade några syskon, att han studerade på Harvard University och att han har genomgått en 6 år lång juristutbildning. Det var då det knackade på dörren. Four smög sig upp till den och försökte vara så tyst som möjligt. Men som ni kanske anade, gick det inte riktigt som planerat. Han ramlade in i väggen, som sedan gick isönder. Four flög ut från huset. (NI kanske undrar hur väggen gick sönder. Jo eftersom att Four blivit skjuten så pass många gånger, och aldrig plockat ur kulorna, vägde han flera ton. Marcus hade behövt bygga en säng av cement för att Four inte skulle ramla igenom taket. När Four nu ramlade in i väggen kollapsade den och Four flög ut. Tillbaka till handlingen.) Det hade regnat och Four hamnade i en lerpöl och blev snabbt dränkt av lervattnet. När han sedan satte sig upp och öppnade sina ögon såg han honom. IMposter stod framför honom med en pistol i handen. Imposter såg exakt ut som Four kom ihåg honom. Hans röda färg var lika klar, hans ryggsäck lika ful och hans glas lika smutsigt. IMposter öppnade munnen och Four blundande, beredde sig för att dö.
-Du lever fortfarande??? frågade Imposter med ett förvånat ansiktsuttryck.
Han la bort pistolen och lutade på huvudet.
-Ja, och du..lever också, svarade FOur.
Imposter blev offended och stirrade på honom.
-URSÄKTA MIG. TROR DU ATT JAG BARA KAN DÖ SÅDÄR. NEJ.
Imposter skrek så högt att hans band som gör skriken gick sönder (som i russian sleep experiment ). Four ryggade tillbaka och såg hur Imposter tog upp pistolen igen. Pistolen var glansig och Four fascinerades angående hur han lyckades få den så glittrig. MEn han fick snart andra tankar, när han såg en kula fara mot honom i 38528538583992359835959 km/h. Kulan träffade Four mitt i pannan och tryckte in en annan kula som redan fanns där djupare in i hans huvud. IMposter skrek och försvann sedan med ett ryck.
Four vaknade av ett skott i benet av Marcus som stod i dörröppningen.
-Kom ner och hälsa på Imposter. Ni sågs för några år sedan.
YOU ARE READING
Four misshandlad av sin pappa (full story)
FanfictionCredit: @ananasmorpher @i_like_beef Det handlar om Four från divergent. Här får du reda på hans förflutna och det som han aldrig berättat. Det handlar om hans mamma, pappa och imposter. Läs för att avslöja Fours djupaste hemligheter.