Kidnappad

Kap 5

[Simons perspektiv]
Jakob kom tillbaka med fyra rep och stegen för att få tillbaka Fanny och den där killen hon gillade. Jakob ställde stegen så att vi kunde klättra upp och hämta dom. Jag började med att knyta fast benen och armarna så att hon inte kunde slå eller sparka mig jag tog även upp silver tejpen jag hade i fickan och tejpade för hennes mun så att hon inte skulle väcka killen som jag tror kallas Ogge. Jag bar ner Fanny och gav henne till Jakob och Alex som gick iväg med henne. "Bara han kvar då." sa Carl och gav mig dom sista repen. Jag klättrade upp på stegen en sista gång och knöt fast honom också. Jag han inte sätta på silver tejpen innan han började röra sig och vakna.
[Ogges perspektiv]
Jag vaknade av att det skavde mot mina handleder. "Godmorgon Fanny, killarna har gått så vi kan dra nu." sa jag men jag fick inget svar. Paniken började att smyga fram och jag kollade runt nervöst. Jag såg ingen Fanny. "Fan!" Sa jag högt. Jag flyttade mig lite för att komma ner. Jag försökte att lyfta händerna och ta tag i grenen över mig men det funkade inte. Jag kollade ner och såg att både mina händer och ben var bundna. Jag började gå ennu mer panik och jag försökte slita loss händerna men det funkade inte, jag flyttade mig lite och just då kom jag på att jag satt ju på en gren. Jag föll ner säkert mer än fem meter och landade på rumpan med en duns. Det började röra sig i buskarna och jag hoppades på polisen men istället så kom... Simon och hans kompis så klart fram. "Sovit gått?" frågar han mig och hånler. "Var är Famny?! Säg det NU!" Halvskrek jag lite snurrigt efter att jag hade ramlat ner från trädet. "Hon är hemma och jag hoppas att dom tar väl and om henne." säger han och skrattar elakt. "Nnni..ffår...innte.ssllåå..henne..." sa jag och allt blev dimmigt och tillslut svart.