Mitt nya liv

kapitel 5

Jag vaknar upp med ett ryck och känner att jag är alldeles svettig. Jag sätter mig på sängkanten och kollar på klockan, som ändå är åtta på morgonen. Jag bestämmer mig för att ta en dusch och tar med mig rena kläder in till badrummet. Efter duschen går jag ner till köket för att äta lite frukost. Det är helt tyst i huset så jag antar att mamma fortfarande sover. Jag tar med frukosten upp på rummet för att inte riskera att väcka mamma. 

Jag sätter mig i fåtöljen och tar fram boken för att läsa samtidigt som jag äter. Jag läser ett bra tag men rycks ut ur bokens värld av att jag hör en smäll nerifrån. Jag lägger ifrån mig boken och springer ner för att kolla vad som hänt. Jag hittar mamma i köket på golvet. Redan när jag sprang ner för trappan kände jag att det skulle vara en dålig dag för mamma och visst hade jag rätt. Hon har vält ner vinglaset och jag ser vinflaskan stå på köksbänken. Jag får bort henne från glasskärvorna på golvet och säger så snällt som möjligt att hon kan sätta sig i soffan så tar jag hand om det söndriga vinglaset och allt vin som runnit ut på golvet. När jag har städat färdigt ställer jag in vinflaskan i skåpet, låser och lägger nyckeln i byxfickan med syftet att mamma inte skulle få tag på den så lätt. Jag går för att titta till mamma som har lagt sig ner i soffan. Jag tar fram en filt och lägger över henne. Jag får ett svagt leende till svar och möter hennes blick, som är fylld med empati. Jag kan inte annat än att tycka synd om henne.

Jag går upp till övervåningen och in på mitt rum igen. Jag tar fram nyckeln ur byxfickan och lägger den i garderoben där jag har alla mina andra nycklar. Det är kanske inte så optimalt att en 15-åring ska handskas med sånt här, men jag har växt upp under åren för att kunna finnas där för mamma. Jag gör det bara för hennes eget bästa. Jag sätter mig i fåtöljen igen, tar fram boken och läser i några timmar till. Jag störs av att telefonen ringer. Jag lägger ifrån mig boken och svarar utan att kolla vem det är. Det är Signe. Vi pratar en stund och när samtalsämnena dör ut bestämmer jag mig för att berätta exakt vad som hände med killen igår och om att jag kände en så stark dragningskraft men också en känsla av att jag borde hålla mig borta. Signe säger inte så mycket utan lyssnar mest. Innan vi börjar avrunda samtalet frågar Signe om jag vill träffa henne ikväll. Det ska tydligen vara en fest som många från skolan ska gå på. Jag är inte den tjejen som går på fester, men det verkar som att Signe verkligen vill gå och hon lockar mig med att säga att den där killen kanske är där. Det borde vara en ännu större anledning för mig att inte gå på festen, men ändå kan jag inte stå emot. Jag hör mig själv tacka ja och Signe ger ifrån sig ett tjut i telefonen. Jag skrattar till lite. Vi ska precis lägga på när jag hör ytterligare en smäll nerifrån. Jag säger hastigt hejdå till Signe och skyndar mig ner för trappan. Jag hittar återigen mamma i köket, men denna gången lagar hon mat. Hon verkar rätt så nykter. Det gör mig lättad att jag inte hittade henne på golvet igen. Det verkar som att sovstunden i soffan gjorde susen. Vi sätter oss för att äta tillsammans och vi har en del att prata om. Jag nämner att jag ska träffa Signe ikväll och att vi ska träffa några andra kompisar också, men inte att det är en fest ifall jag inte skulle få gå. 

En sak jag lärt mig är att ta vara på de delar av dagar eller de dagar som är bra eftersom det inte alltid är självklart att alla dagar är bra dagar. Det är snarare tvärtom, att jag förväntar mig att det är dåliga dagar och blir positivt överraskad när jag har fel. Det var värre innan vi flyttade. Nu känns det ändå som att något har förändrats och jag hoppas att det är till det bättre. 

Eftersom Signe ska komma om en halvtimma för att hjälpa mig välja kläder, sminka mig och fixa håret inför festen ikväll, bestämmer vi oss för att börja plocka in sen maten. Samtidigt som jag ställer mig upp knackar det på dörren. Jag börjar gå för att öppna och antar att det är Signe trots att hon är tidig. I dörröppningen står Signe och jag öppnar dörren ytterligare lite så att hon kan slinka in genom dörren. Innan jag stänger tittar jag upp och ser en kille lite längre bort. Jag känner samma dragningskraft som i skolan igår. Om det är han, vad gör han då här? Jag stänger dörren och försöker att inte tänka mer på det.