✔️Saknad ur havet (redigeras)

del 5

(Eriks pov)
Vi hade anlänt till platsen där jag först träffa Syrena. Här vilar både bra och dåliga minnen. Som första gången jag hörde hennes lite ovana, men vackra röst för första gången. Eller då jag fick simma med hennes vän, även om jag på något sätt tappa medvetandet, så var det ändå så härligt. Jag var bara tvungen att få allt förstört. Ibland känner jag mig så dum för att jag avslöjade hon för värden och nu spelar det ingen roll om hon flyr eller inte för hon kommer alltid att försökas bli uppspårad och tillbakasatt där hon är nu. En stor suck kom ut från min mun. Jag förstörde verkligen hela hennes liv. Mina tankar fortsatte sådär tills min pappa öppnade dörren till mitt rum. "Vi är äntligen framme, så du kan gå ner och byta om till din utrusning". Jag sa inget jag sucka lite svagt bara och nicka på huvudet. Som vanligt så märket inte ens min egen pappa att jag inte tycker om den här idéen och att jag är nedstämd. Man varför skulle han någonsin märka. Han bryr sig mer om sin forsning än vad han gör om mig. fast han hatar ju mig inte i alla fall. Fast han blir sur då jag inte gör nog bra ifrån mig på mina privatlektioner. För jag är hem skolad och det betyder att jag har sisådär många vänner. Det enda "vännerna" jag har är väll pappas vänners/kollegors barn. Dem brukar vara jätte tråkiga att vara med. Men strunt i det nu jag måste sätta min så kallade plan i värkte. Jag reste mig upp från sängkanten och gick mot dörren i min lilla hytt. Det var inte så stort men det var lagom för mig. det fanns en säng, en garderob, och ett skrivbord.

När jag kommit ut ur min hytt kunde jag känna en knappt märkbar vind omfamna mig lite svagt. Jag kunde också känna solens varma strålar lysa och varma upp hela min kropp. Jag gick ner till rummet med all dykutrusning och tog på mig den vilket tog ett litet tag. Jag vet att man aldrig ska dyka ensam, vilket i mitt fall har jag fått uppleva varför, men jag vill inte att min pappa också ska dyka för det gör det mycket svårare för mig att undvika att hitta delfinen. Fast jag kan ju gömma min mask, snorkel, och fenor. Jag tog utrustningen och gömde en fena bakom en bänk. Och snorkeln, och masken tillsammans med andra fenan i ett skåp. Så det får duga tänkte jag. Jag gick ut och såg min papa sitta vid kanten alldeles vid kanten av vattnet. Nu gäller det att jag håller mig normal. Jag gick fram till min pappa och knacka han lite löst på ryggen. Han vände sig genast om och såg på mig med en lite konstig blick och sa "ska inte du ta på dig din utrustning?" sa han lite besviket. "jag tänkte det men jag kunde inte hitta någon del utav den." " då antar jag väl att jag får dyka själv" "NEJ!!! Det får du inte!" " och varför inte det?" för att" jag stanna till ett litet tag innan jag sa "för att du vet inte hur delfinen ser ut" sa jag lite sisådär snabbt. "jag antar att den ser ut som en vanlig delfin" "ja men man ska alltid vara två personer då man dyker, för det kan ju hända någon hemsk olycka. Plus vi har ingen dykflagga och det måste man hå då man dyker. Även om man är ute på havet (ganska nära en ö)." "där ser man att du har lärt dig något. Jag antar att vi kan skutaupp dyket till imorgon medan du och jag fixar en flagga och letar reda på dykutrusning åt dig. Men förresten nu när jag nämner det så kom jag på att tänka på att vi har lite extra utrusning i dykrummet utifall att något skulle hända och det värkar ju som att det kom bra till hands." "vad bra" sa jag med ett fejkat leende. "men vi har fortfarande ingen dykflagga." det kanske räddar mig tänkte jag men nej det gjorde det inte för min pappa svara: "tror du inte att jag planera att ta med en flagga. Det finns säkert någon som vi kan hitta." och med det sagt reste han sig upp och började gå mot dykrummet. Det här blev inte alls bra tänkte jag, vad skall jag göra nu. Jag kunde bara följa efter min pappa där han gick emot dykrummet. Han öppna dörren och gick mot ett skåp längst in i ett hörn åt vänster. Han tog fram en nyckel som hängde runt hanns hals och låste upp skåpet. Skåpet hade en massa olika dyk grejer i sig som viktbälte, ben vikter, mask, snorkel, fenor, en våtdräkt som var vikt, en flagga, och en våtdräkts huva. Han var verkligen beredd på allt. efter som att jag redan hade viktbälte, våtdräkt, och huva på mig så tog han fram fenor, mask, och snorkel. Han tog även fram en flagga. Vi gick sedan ut och satte oss alldeles vid vattnet. Jag tog långsamt på mig utrustningen medan min pappa stoppa upp flaggan och gick sen och tog på sig sin utrustning. Jag hoppa i vattnet och jag fick en skock (tror det stavas så) då jag hoppa i vattnet. Jag hade aldrig kunnat tänka mig det här...
----------------------------------------------
Snälla hata mig inte för det här slutet. Jag vet att jag kanske är jobbig som slutar både del 4 och 5 såhär. men ni ska få veta hur det fortsätter jag lovar. Och jag kände att jag behövde skriva lite i Eriks pov. Men jag vill ha något lite "spännande" slut. Så hoppas att ni förstår.😊 😊
//Cornelia