Söndag 29 oktober

3 3 0
                                    

Jag skyndade mig att packa resten och skyndade iväg till flygplatsen som hette České Budějovice Airport.

Jag satte mig på flygplanet och kom på att jag inte ätit något idag. Jag beställde något litet från vagnen. Efter att jag ätit somnade jag. Jag vaknade av att planet landade. Det känns mycket när man landar med ett plan.

Jag tog mig av på flygplatsen i Tallinn som hette Tallinna Lennujaam. Jag letade efter hotell och hittade ett hotell med spa. Det hette Tallink Spa & Conference Hotel. Jag checkade in på hotellet för att sedan fråga kassavärden om lite information om landet. Hon sa att folkmängden 2021 var 1 331 000. Deras nationaldjur var varg. Hon sa att deras nationaldag var den 24 februari. Nationalrätten var Raim bestod av välkryddad Östersjösill som serveras med crème fraiche. Språket var såklart Etsniska. Jag googlade lite och fick reda på att landet är ungefär lika stort som Dalarna och Värmland tillsammans, vilket är 45 339 km2. Jag fick själv reda på att jag inte behövde flyga till Sverige, utan jag kunde ta ett fartyg. Det tog bara två timmar att komma till Stockholm. Jag fick då också reda på att Östersjön var Västerhavet för Estländare och kallades på Estniska för Läänemeri.

Jag gick ut för att kolla på staden lite och upptäckte att det var mycket kallare än jag förväntat mig. Efter tio dagar i Spanien och Tjeckien kunde man förväntat sig varmare väder. Så jag fick gå tillbaka in och hämta en varm tjocktröja.

När jag var ute och gick bestämde jag mig för att besöka Kumu som är Tallinns konstmuseum. Där visade de mest olika sorters konst som lerskulpturer och tavlor.

När jag kom tillbaka till hotellet så satte jag mig i spat för att vila.

Efter ett tag gick jag upp till sängen för att läsa en stund jag tog reda på en del av Estlands historia. Det stod ungefär såhär: Danskar, tyskar, svenskar och ryssar har genom seklerna växlat som härskare i Estland. Först 1918 lyckades landet göra sig självständigt, men friheten blev kortvarig. 1940 ockuperades Estland av Sovjetunionen, 1941 av Tyskland och 1944 åter av Sovjet. Därefter inlemmades Estland som en delrepublik i Sovjetunionen med ett hårt politiskt förtryck som följd.

Estlands första invånare var halvnomader, som levde av jakt och fiske. Vid tiden kring Kristi födelse odlades landet upp. Därefter växte ett högklassiskt metall- och keramikhantverk fram och under vikingatiden blomstrade handeln. Estniska vikingar lär ha förstört Sigtuna i Sverige 1187.

Därefter kom Estlands politiska historia att domineras av främmande makters kamp om kontroll över handel och handelsvägar i norra Baltikum. I början av 1200-talet delades esternas land upp mellan danskar i norr och tyska korsfarare och svärdsriddare i söder. Drygt ett sekel senare sålde danskarna efter ett större estniskt uppror sitt landinnehav till Tyska orden. Tyskarna blev ensamma herrar över Livland, en statsbildning som omfattade hela det nuvarande Estland och norra Lettland.

Tallinn växte fram kring en danskbyggd borg på Toompea (Domberget). Tyskarna gav staden namnet Reval och anslöt den till Hanseförbundet. Reval dominerades under medeltiden av tyska och skandinaviska handelsmän och hantverkare, medan den estniska landsortsbefolkningen blev livegna bönder under tysk adel.

Livland hade fått sin förste kristne biskop 1186. Reformationen nådde estniskt område i början av 1520-talet och esterna omvändes till den lutherska läran. Det tyska styret försvagades och upphörde efter den ryske tsaren Ivan IV:s angrepp 1558. Sedan följde svenskt maktinnehav i Estland. Under decenniers krig mellan ryssar, svenskar, polacker och danskar minskade befolkningen kraftigt.

Sverige lade under sig allt större delar av landet och 1645 även ön Saaremaa (Ösel). Samhällen med svensk befolkning hade dock funnits i nordvästra Estlands kusttrakter sedan 1200-talet. Sverige utnyttjade området för import av livsmedel, men de livegna böndernas villkor förbättrades mot slutet av svensktiden. Domstolsväsendet reformerades, byskolor, gymnasier och tryckerier inrättades. 1632 grundade Gustav II Adolf universitetet i Tartu (Dorpat).

Det stora nordiska kriget vid 1700-talets början, med Sveriges nederlag mot Ryssland vid Poltava, ledde till att den svenska makten trängdes undan från Baltikum. Esterna kom under rysk överhöghet vid freden i Nystad 1721, men den balttyska adeln fortsatte att styra lokalt. Allmogens villkor försämrades och total livegenskap infördes.

Under senare delen av 1800-talet växte ett nationellt medvetande fram hos esterna, riktat mot såväl adeln som det ryska styret. Den nationella rörelsen hade sitt centrum i Tartu, där den första sångarfesten hölls 1869. Samtidigt genomfördes i slutet av seklet en regelrätt förryskning av administrationen, skolväsendet och kyrkan.

EuroparesanWhere stories live. Discover now