Kapitel 7 Maten och...

9 0 0
                                    

Jacks pov:
Jag blev jätte rädd när Milo knackade på WW badrummets dörr. Jag trodde något allvarligt hade hänt men när jag öppnar, nästan hoppar han av lycka. Han berättar att Leya och Julia sitter nere vid stranden och att Leya är som förtrollad, han berättar också att hon är glad över att vara där och titta på solnedgången. Jag vet inte riktigt vad jag ska säga, jag skrattar lite men sen kramar jag honom hårt. När vi drar ifrån har han tårar i ögonen. Jag tror aldrig jag har sett honom såhär.

Efter en stund kommer Julia och Leya tillbaka. När dom öppnar dörren så flyger Milo på Leya så hon nästan trillar bak. Det är fint att se att som kramas. Leya verkar inte riktigt förstå vad som händer men lägger armarna runt Milo. När dom släpper kramen kollar Leya undrande på Milo och han bara ler, ett leende smyger på Leya, ett leende man inte ser ofta.

Leyas pov:
Jag möta av en stor kram av Milo när vi öppnar dörren från vår promenad. En känsla kryper fram i magen, jag blir glad, hals över att han kramar mig. Det var längesedan jag fick en sån här kram av någon. När vi släpper kramen går jag in i rummet, jag sätter mig jämte Jack som sitter på sängen och kollat på oss när vi kom in. Han ler mot mig och jag ler lite fånigt tillbaka. Det leendet är det vackraste jag sett och när han böjer sig fram för att krama mig får jag fjärilar i magen. Jag vill aldrig släppa men drar motvilligt ifrån, likaså han. "Var är dom andra?" Frågar Julia Milo. Han rycker på axlarna och säger "Jag vet inte, jag har inte sett dom sen dom skulle köpa middag".

____________________________________________________________________

Klockan är 20:00 på kvällen och jag och Jack är tillbaka på vårt rum, vi gick tillbaka så fort Jonte  och Ellen kom hem från restaurangen med mat. Jack tyckte att vi skulle stanna men allt blev så jävla jobbigt när alla kollade på mig med oro i deras blickar och jag klarar inte av att ha som vakter som stirrar på mig för att jag ska äta, så därför tog Jack med vår mat tillbaka till vårt rum.

Vi satt just nu i vår säng och åt, eller a, Jack åt och jag mest pillade i maten. Han har försökt flera gånger med att jag ska äta något men jag skakar alltid bara på huvudet. Helt plötsligt slutar han äta och kollar på mig med en menande blick. "för sista gången kommer jag inte äta!" Säger jag med en irriterad röst. Han nickar och säger "Jag vet, jag har förstått det men jag äter inte tills du äter" han flinar åt mig och jag blir stum. "Men...." Är det ända jag får fram innan han avbryter mig och säger "Så det är bäst att du äter för jag är riktigt hungrig" jag kan inte riktigt tyda hans ton men den är mjuk och allvarlig på samma gång. Då tar jag gaffeln och petar på lite kyckling med nudlar. Innan jag stoppar det i munnen kollar jag upp på Jack som bara nickar, han har också taget mat på sin gaffel och börjar räkna till 3. "1... 2... 3..." säger han och jag stoppar gaffeln i munnen.

Jag tuggar och sväljer, mitt samvete ligger på 0 och det ända jag kan tänka på är att jag inte borde gjort dedär men Jack tittar stolt på mig. Hans leende går från öra till öra och han lutar sig fram för att krama mig. Jag tittar själv bara ner i sängen och känner skammen i mina ögon. "Du är grym Leya!" Hans röst är glad och stolt på ett sätt. Jag tittar fortfarande ner i sängen och vågar inte lyfta min blick. Han tar då handen mot min haka så att jag kollar på honom in i ögonen. Det känns som om han kan se in i min själ med dom vackra blåa ögonen! "Leya det där var jätte bra gjort och du behöver inte skämmas över det!" Jag ger ifrån mig ett litet leende innan jag lägger mig på kudden.

Han lägger sig ner bredvid mig och där ligger vi i tystnad och bara stirrar upp i taket. Efter en stund ser jag i ögonvrån hur han vänder sig om så att han ligger på sidan och kollar på mig, jag vänder men så att jag ligger mot honom och tittar in i han vackra blåa ögon! Han ler och drar en hårslinga bort från mitt ansikte. "Du vet att det var bra av dig att äta den tuggan va? Du behöver energi så att du klarar skolan och kan ha kul." Säger han med den mest snällaste och sötaste tonen någonsin! Jag ska precis säga något när han böjer sig från och kysser mig!!!

____________________________________________________________________

Hoppas ni tyckte om detta kapitel och jag ska verkligen försöka bli bättre på att uppdatera!

bara en rumskompis?Where stories live. Discover now