"The boy with ballet shoes"

9

Del 1

To build a home -the cinematic orchestra

"Har du inte lyssnat på mig när jag säger åt dig att inte äta" rösten är hård och den lilla pojken sitter och kollar upp på kvinnan med stora ögon, han pillar nervöst på sin tröjärm där en av hans många brister sitter som han orsakat sig själv, hans blick går till en av de större rugorna på hans arm innan han kollar upp på kvinnan med lite glädje i blicken.
"Nej mor jag har lyssnat mor" säger pojken och för en gångs skull känner han sig nöjd över vad han gjort, att han har lyssnat och lyckats.
Men kvinnan som är hans mor vill inte se honom nöjd, hon blir aldirg nöjd, ett sådant misslyckat barn får inte vara nöjt, det går inte att vara nöjd med ett sådant barn, hon granskar honom upp och ner med en blick av avsmak, besvikelse, en blick som inget barn vill få, en blick som krossar den lilla pojken inombords, får honom att hata det han gjort, eller inte gjort.
"Du är inte perfekt, du är långt ifrån perfekt, jag tror inte ens du kommer kunna uppnå perfektion" säger hans mor innan hon öppnar dörren, lämnar den krossade lilla pojken på golvet, låter honom falla isär bit för bit, och just i detta ögonblick tog hon bort allt pojken levde för.

Perfektion

______________

Jag suger, kan inte skriva längre.