Alex och Josef på kontoret

2 Kakförsäljning

Köket 08.10

Nästan alla står samlade runt köksön och dricker sitt morgonkaffe tillsammans. Det är fredag och alla är på ovanligt gott humör. Kanske har det något med det fina vårvädret att göra? Alex sneglar mot Josef som skrattar åt ett skämt som Steinar berättar. Hennes ögon skannar av hans välbyggda kropp som syns extra tydligt idag eftersom han har på sig en tight piké tröja. Hon sväljer hårt och tar en klunk av sitt kaffe för att få bukt på tankarna igen, varför måste han se så bra ut hela tiden? Gruppen har så fullt upp med att skratta åt Steinar att de knappt märker när Oskar kommer in och ansluter sig till samtalet förrän han slänger fram en tidning på köksön.

"Godmorgon Oskar! Vad är detta?" Säger Alex leende och hela gruppen tittar frågande på Oskar som skruvar sig. "Asså detta är bara om man vill, inget tvång! Emma och hennes klass håller på att samla in pengar till en klassresa, och hon bad mig ta med en tidning till jobbet. Om någon känner för att bidra så uppskattas allt, men känn er verkligen inte tvingade! Jag ska ändå köpa en hel del burkar själv" skrattar Oskar till sist och alla skrattar med honom. Han är verkligen en bra pappa och det värmer Alex hjärta. "Det är klart att man vill bidra, Emma och jag är ju dessutom bästisar" säger Jenny och blinkar mot Oskar som himlar med ögonen. Han vet mycket väl att hans dotter är väldigt förtjust i Jenny. Hon sträcker sig efter pennan och efter en stunds letande i katalogen fyller hon i att hon ska köpa tre burkar kakor. Varje burk kostar 50 kr, vilket inte ens blir särskilt dyrt.

"Det är klart jag vill bidra Oskar, jag vet hur det är när barnen samlar pengar till sådana grejer!" Steinar klappar Oskar på axeln och de ler mot varandra. "Tusen tack hörni, hon kommer bli överlycklig när hon får se detta! Själv kommer jag att bli väldigt populär bland klass-mammorna!" Han blinkar kaxigt mot dem och alla skrattar åt honom, förutom Jenny som himlar retsamt med ögonen. "Typiskt dig att alltid tänka på dig själv!" Säger hon då och boxar till honom skämtsamt på axeln. Josef och Alex har inlett en outtalad tävling, det vet de båda två baserat på den intensiva ögonkontakten de har. Alex tittar kaxigt på Josef och sträcker sig efter pennan som Steinar just blivit klar med. "Självklart vill jag också bidra Oskar, Emma ska få åka på en riktigt fin klassresa!" Det sista säger hon och kollar med smala ögon mot Josef. Hennes blick säger en sak och endast det: Game on!

Steinar, Oskar och Jenny tittar förvirrat på varandra och sedan tillbaka på Josef och Alex som står och blänger kaxigt på varandra från varsin sida av köksön. Är det någon outtalad tävling på gång? Efter ett tag har Alex gjort klart sin beställning och skjuter över lappen till Oskar som tappar hakan när han läser den. Hans reaktion får alla att titta ner på lappen och alla blir lika häpna som honom, alla utom Josef som bara ler retsamt mot henne. Game on indeed, "15 burkar? Skämtar du?" Oskar låter nästan skräckslagen, hon måste ha fyllt i fel... Eller? Alex bara nickar och ler snällt mot honom, men Josef ser rakt igenom hennes givmilda fasad. "Vi kan ha några burkar här på jobbet, och dessutom så vet jag hur svårt det kan vara att tjäna ihop pengar via sådana här företag som tar nästan hela vinsten själva!" Oskar ler tacksamt mot henne innan deras ögonblick förstörs av Josef som rycker åt sig lappen. "Nu vill jag handla!" Alla tittar chockat på honom och Alex höjer på ögonbrynen.

Efter en kort stunds bläddrande och intensivt skrivande ger han malligt lappen till Oskar utan att slita blicken från Alex, som han ler slugt mot. Inombords känner han stoltheten sprida sig som en varm stråle, han är sannerligen en vinnarskalle. "SKÄMTAR DU MED MIG? 25 BURKAR?" Alla flämtar till och rycker åt sig lappen för att kolla om Oskar menar allvar... Det gör han tydligen. Josef bara ler och nickar med samma spelade givmildhet som Alex haft tidigare. Deras kaxiga blickar blir bara intensivare och innan någon hinner säga något mer så rycker hon lappen ur Oskars händer igen. "Eller du förresten, jag vill nog ha lite till" Alla blänger helt oförstående på henne förutom Josef som ler sammanbitet. Hon är visst lika mån om att vinna som han är, och det känns nästan lite upphetsande för honom.

"30 BURKAR?" Oskar svettas och kisar mot lappen för att se om han läst rätt. "Vad ska ni två göra med så många kakburkar?" Frågar Steinar helt oförstående och Jenny himlar med ögonen och slår till honom löst på axeln. Hur kan han inte förstå att detta inte handlar om kakor? "Kakor går alltid åt" ler Alex varmt mot gruppen och efter ett tag tar Josef ett djupt andetag och rycker åt sig lappen från bordet igen. Denna gången ser Alex på honom med en aning oro i blicken. Hur länge ska de hålla på? Josef bläddrar inte ens längre utan fyller snabbt i sin nya beställning och sträcker leende fram den till Oskar som nästan svimmar när han ser vad som står på lappen. Jenny, Steinar och Alex skyndar sig fram för att läsa och alla tittar på Josef med rynkor i sina pannor. "Vadå? Jag vill att Emma och hennes klass ska kunna åka till något kul ställe och inte typ skansen!" Säger Josef nervöst innan han tar en klunk av sitt kaffe. "50... 50 burkar..." Stammar Oskar fram och det ser nästan ut som om han skäms åt Josefs vägnar. "Är du verkligen säker? Du är medveten om att det kostar 2500 kr?" Josef sväljer nervöst och blänger åt Alex som återigen har fått tillbaka sitt kaxiga leende. "Det är klart! Allt för Emma!" Oskar kramar om honom och gruppen börjar sakta röra sig mot kontoret för att inleda dagen.

Josef har vunnit deras outtalade tävling men ändå är det Alex som ler slugt åt honom när det bara är dem kvar i köket. Det irriterar honom, fattar hon inte att han vann? "Vad är det med dig nu då?" Säger han skämtsamt till Alex men hon bara skakar leende på huvudet. "Ingenting... Jag bara tänker på hur du ska bära hem 50 burkar kakor om några veckor. Haha, ja du den tanken kommer hålla mig vid liv de närmsta veckorna!" Hon går skrattande ut ur köket och lämnar en irriterad Josef kvar ensam. "Fan också!" Väser han för sig själv innan han går ut för att börja arbetsdagen. Han är egentligen inte sur på riktigt, men 50 kakburkar är inte lite direkt.