never let me go - slutat skriva

kapitel 5

Bild-Nichole Mayers
Musik- Sam Smith/Lay me down

!!SNÄLLA TIPSA OM LÅTAR!!
🌸🌸🌸🌸🌸🌸🌸🌸🌸🌸🌸🌸

Det varma vattnet smeker min kropp samtidigt som jag tvålar in den med en duschtvål som har en stark lukt av mint.

Efter någon minut stänger jag av vattnet och drar åt mig handduken och torkar mig tills jag är i princip torr och sedan vrider jag handduken runt midjan och går emot mitt sovrum igen.

Jag öppnar hastigt garderobsdörren och släpper ner handduken på golvet samtidigt som jag tar fram ett par nya kalsonger från ena byrålådan.

"U-hm.. Cody.."

Jag fryser till och kan inte röra mig.

helvete, jag hade helt glömt att Nichole sovit i mitt rum inatt.

Snabbt drar jag kalsongerna in framför mitt skrev och tittar generat emot Nichole som storögt vevar med blicken mellan mitt ansikte och mitt skrev.

"E-eh.." jag slår mig löst med ena handen över ansiktet och undviker nu hennes blick.

"j-jag ska gå på toa tror jag.." skrattar hon nervöst och pekar mot dörren och jag nickar stelt mot henne samtidigt som hon snabbt går förbi mig ut till hallen.

* * *

Samtidigt som jag häller ner kycklingen i den fräsande pannan så hör jag hur pappa svär från altanen.

"Är du säker på att han inte behöver hjälp?" Frågar Nichole blygt och tittar mot altandörren.

Jag ler emot henne, nästan lite för överdrivet. "Frågar man om han behöver hjälp så blir han bara mer förbannad, han är en ensamvarg när det kommer till arbete, jag har några års erfarenhet."

Nichole vänder blicken mot mig samtidigt som hon försiktigt drar över håret till en sida och låter det hänga över axeln. "Jag var typ likadan.." börjar hon. "Ensam alltså."

Jag rör om kycklingen och ser sedan på Nichole som nu istället står lutad mot köksbordet som står i mitten av rummet. "Jag vet.." sväljer jag hårt. "Alltså Nichole.. Jag menade aldrig att bara försvinna så där, jag var bara rädd och-"

"Det är lugnt Cody, den tiden är.. förbi.." mumlar hon tittar ner i golvet. "Jag mår bättre nu, det är snart ett år sen jag blev ren från allt och jag är psykiskt stabil nu.."

Min blick vilar ömt på henne, hur kunde jag lämna henne? Personen som alltid fanns där, personen som aldrig någonsin sårat mig.

Det knyter sig hårt i magen samtidigt som jag skopar upp ris och lägger på våra tallrikar och sedan lika så med kycklingen.

Upplägget är fint, det är kupoler av ris, något mamma lärde mig att göra, och kycklingen ligger prydligt på våra tallrikar samtidigt som jag dukar fram bestick, glas och snabbt går jag fram till kylen och tar fram den kalla vitlökssåsen och plockar upp den iskalla Fantan ur frysen.

* * *

"Jag åker ut en runda med båten jag tar med Timzo så han får en sista promenix ikväll, sen åker vi nog och tar en bärs hos Mikael." säger pappa som sticker in huvudet genom vardagsrums entrén. "Ja, inte Timzo självklart då, och jag kanske stannar där över natten då jag avskyr att köra i mörker."

"Okej, gör det!" ler jag som svar och vrider sedan tillbaka blicken till TV:n.

"Jag köpte med lite snacks hem från affären föresten, det ligger i skafferiet, bara ta för sig." Säger han innan han stänger igen ytterdörren och snart startar bilen.

Nichole ligger ner i soffan med benen över mitt knä och jag kan inte motstå att tycka det är ganska sexigt.

Jag ser hur hon ryser till och hur gåshuden smyger fram på hennes hud. "Fryser du?" frågar jag försiktigt och tittar på henne.

NICHOLE POV

Det gör jag faktiskt, fryser.

En svag nick ger jag ifrån mig och tittar på Cody samtidigt som jag sätter mig upp och drar benen intill magen.

"Jag hämtar täcken!" Säger Cody och ler stort mot mig innan han rusar iväg efter det.

Cody är vacker, inte snygg, vacker.

Självklart är han snygg också, men hans ögon är det som får mig att smälta, och hans sätt att bry sig om mig..

Visserligen var han ett riktigt rövhål förr, men jag antar att den tiden är förbi, hoppas jag.

Cody kommer nu in i vardagsrummet igen med två stora fluffiga täcken, ett svart och ett med något slags tryck jag inte kan avgöra om det är blommor på eller om det bara är något slags mönster, men jag chansar på blommor än så länge.

"Tack." säger jag sött samtidigt som Cody lägger det svarta täcket runt mig.

Han ler emot mig och hans rörelser börjar bli en aning långsammare och jag märker hur han stirrar på mina läppar, jag måste vrida bort huvudet för att han ska fatta att det börjar bli stelt.

"E-hm, jag hämtar vad nu pappa köpte.." han kliar sig lätt i nacken och vänder sig sedan fort och försvinner igen.

Jag skakar lätt på huvudet och sätter upp håret i en slarvig hästsvans och nu är Cody tillbaka med en skål full av ostbågar, mina favoriter.

* * *

Den mest överdramatiserade filmen jag någonsin sett har nu kommit till eftertexterna och både jag och Cody skrattar så vi gråter av hur barnslig filmen vart.

"Mr. Jenkins will see you now." citerar jag och viker mig dubbel av skratt.

"I dont make love, i eat, much." flinar Cody och jag skrattar ännu mer än innan.

Det var inte vi som valde filmen, 50 shades of grey alltså, den var på tv och det fanns inget annat att titta på, men jag måste medge att det var pinsamt under sex-scenerna, så vi började skratta som två småbarn som för första gången sett någon kyssas.

"Vi kanske borde lägga oss, klockan är fan halv tre.." skrattar Cody och lägger ner mobilen i fickan igen.

Jag nickar som svar och vi båda reser oss upp och Cody stänger av tv:n och tar med sig den nästan tomma ostbågsskålen och jag tar båda täckena med mig i famnen och går in till Codys rum.

Jag hör hur han plockar ner saker i diskmaskinen och jag ska precis gå för att hjälpa honom när min telefon ringer och snabbt går jag fram till soffan och svarar.

"Nichole." svarar jag, vem fan ringer klockan tjugo i tre på natten?

"Vi vet vart du är Nichole, du borde lära dig att gömma dig bättre, fly innan vi tar dig, stumpan."