Jag vaknar med att Jesper ligger brevid mig och snarkar. Jag smått ler mot honom och kliver försiktigt upp utan att han ska vakna. Jag sträcker på mig och gäspar stort.
Jag byter om och ruffsar till håret. Tar mobilen och stoppar ner den. Jag går försiktigt ner för trappan då jag ser mamma ligga sovande i soffan. Jag går in i köket och tar fram mjölken och flingorna. Ställer skålen på bordet och fixar flingorna. Det plingar plötsligt till och jag tar upp mobilen.
Patrik: Hallå på dig Noell!
Noell: Hej hej.
Patrik: Hur är det?
Jag tänkte om jag skulle säga sanningen eller om jag skulle ljuga. Jag menar..han vet ju lite redan. Men var det här För personlig att ge ut..Jag tänkte lite längre och bestämde att säga det.
Noell: Inte så bra, var en väldigt händelserik dag igår. Inte den bästa bara.
Patrik: Okej, ehm..skulle du vilja prata om din pappa? Det verkar vara nåt som är fel?
Noell: ... Självklart är nåt fel, det är nåt varje dag! Varje fcking dag. Ja, min pappa är alkolist. Han förvärrar det hela tiden. Gör livet svårt att leva.
Patrik: Ojj, ledsen att höra..
Noell: Tack.
Patriks P.O.V
Wow..det kunde jag inte ana. Jag tar upp ciggareterna bara för att jag måste få ett rus. Joint, droger. Förstör min hälsa. Sätter ciggareten i mungipan och tänder på. Blåser ut röken och drar in igen. Mm, det bästa. Sedan kollar jag igenom kontakterna och ser att det blir allt mindre namn.
Alla jvla dryga tjejer med stor rumpa och stora bröst och dålig attityd, ändå faller jag pladask och får dom på rygg på bara några sekunder. Jag kommer ihåg den där tjejen Trica, hon var skit snäll och verkligen annorlunda än alla andra.
Jag gillade verkligen henne, men såklart sumpade jag den chansen och låg med en annan. Hon fick reda på det och allt blev fel och hon försvann. Men nu vet jag inte vad som händer, gillar jag en kille? Gillar jag verkligen Noell? Frågan dök upp som ett..nä inte vet jag. Jag tog fram mobilen igen och tröck mig in på Noell. Det jag började skriva var sjukt av mig:
Patrik: Tja, jag skulle vilja träffa dig.
Va?! Hur i hela fridens namn var det smart av mig! Han känner mig knappt, vet inget om mig. Jag bara suckade för mig själv och tänkte "fa-an vad dum jag är." Det jag fick tillbaka var konstigt:
Noell: Tja..jag vet knappt nåt om dig. Vet inte om du bor där jag bor. Vet bara några få saker. Du är bara en främling för mig.
Patrik: Jag har slutat tagit droger för dig!
Va?! Är jag dummare än satan? Jag är fa-an sjuk.
Noell: Har du..wow ehh..Bra jobbat. c:
Patrik: tack :J
Jag bor i trelleborg. Lägenhet 8D på vägen penningstråket.
Mina mamma dog efter födseln och pappa försvann en månad efter. Därför bor jag med min farfar och har tagit droger med att få bort sorgen. Legat med dom flesta tjejer här. Gjort saker man inte ska göra. Umgåtts med fel personer.
Hur tänker jag, varför sa jag bara allt sånt som jag aldrig har sagt till människor förut. Litar jag på Noell, vill jag verkligen träffa honom..
Noells P.O.V.
Jag får stora ögon då jag läser om Patrik, allt han gjort, allt han känt. Vart han BOR. Jag får panik där jag sitter i sängen med telefonen i handen. Han bor på penningstråket och jag bor på kopparmyntsvägen. Inte alls långt ifrån.
Det är bara 10 minuters promenad. Jag andas långsamt och försöker få in det. Men hans uppväxt..wow. Han har inte äns föräldrar. Jag trodde jag hade det svårt. På nåt sett känner jag verkligen att jag vill träffa honom. Träffa höghuset i person och jag skrattar för mig själv. På nåt sett gillar jag personen bakom skärmen.
Noell: Wow..jag har inte många ord från det där. Men när ska vi träffas? Jag kommer till dig. Tid också.
Patrik: Mm, vet inte vart det kom ifrån.
Imorgon kanske? 5-tiden? Okej. Farfar gör middag så varför inte.. :J
Noell: Visst. Det går. Det blir nog bra. c:
Det knackar till på min dörr och jag ser Jesper komma in. "Pappa har gått." "Okej, så får vi det bra igen." och jag ler. "Mm." säger Jesper "men mamma tog en smäll.." Jag ser att Jespers ögon börjar bli blöta och jag får blandningen av rädlsa,panik och blir samtidigt arg. Jag kliver upp och kramar lätt om Jesper.
Sedan går jag ner för trappan och ser mamma vid köksbänken med en påse ärtor i handen.
Jag springer fram till henne och kramar henne. Hon vänder på sig och kollar med ett fejkat leende mot mig. Jag smeker hennes kind och tar försiktigt bort ärtorna. Hela hennes vänstra öga är uppsvällt och hon tittar med en liten springa på det ögat. Det är även blått då det hände ganska längesedan som jag förstod.
Jag börjar grina och ger henne ärtorna igen.
Jag torkar bort dom med händerna och gick fram till Jesper. "Varför sa du till du sent?" "Vadå sent?" Jag ser att Jesper inte fattar något. "Man blir blå när det gått ganska länge och inte på en gång, så du ljög för mig Jesper." Jesper tittar ner i marken och svarar "Förlåt men jag var nere då det hände och jag tröstade mamma och försökte hjälpa henne, samtidigt som jag försökte ta det lugnt. Därför tog det tid och jag blev lugn nu och jag sa inte till dig förrens nu, jag visste hur du skulle reagera."
Jag kollar på honom igen och tänker "Gud vad Jesper har blivit mogen fort, stackars honom att han inte fick vara barn länge. Jag svarar bara med: "Okej" och går fram till mamma och kramar henne och vinkar till Jepser att komma hit. Det blev en stor familjkram. Tröstar varandra. Efter kramen så ser jag till att båda mår lite bättre och jag går mot mitt rum igen. Jag tar upp mobilen och trycker mig in på Patrik.
Noell: Mamma fick ett blåöga av min pappa..
Pappa blev alkolist efter att farmor dött. Han älskade verkligen sin mamma och gjorde så att känslorna skulle dämpas, sen fortsatte han bara. Mamma kan inte skilja sig från honom då han sagt att han skulle döda henne om hon gjorde det. Ehm..men vi hörs imorgon om mer. c:
Patrik: Oh..ehm. Så ledsen för din pappa. Kom ihåg att jag finns om du vill prata. Hörs.
Noell: ^-^ ♥
~Gash det här går dåligt xc. Men hoppas att ni tycker det är bra ändå. Nu börjar det ju iaf gå framåt. Jag vet att den här delen blev ganska lång men jaja. Men baii så hörs vi i nästa del. c: ~
