Kärlek börjar med bråk

7

•Becca•
Jag stod där tryckt mot väggen en stund innan jag satte mig ner på golvet och lutade min rygg mot väggen bakom mig. Hans läppar hade passat perfekt på mina fast ändå fanns det ingen som helst chans att jag skulle tycka om Omar överhuvudtaget. Han var bara en dryg göteborgare som trodde att han var bättre än alla andra, hur jag hade kunnat acceptera att han kysste mig äcklas jag av litegrann men samtidigt så tyckte jag att det kändes bra. Min hjärna var bara så oklar just nu. Huset hade börjat lukta mat och skratt fyllde hela köket. Ett av dem skratten tillhörde min så kallade bästa vän som inte ens letat efter mig när jag nu var försvunnen. Vi hade bestämt att vi inte skulle ha något med killarna att göra men ändå är hon på dem. Jag ville verkligen inte bara ha henne för mig själv just nu och verka självisk men man säger inte en sak och gör något annat. Istället för att sitta och sura på trappan så gick jag ner från trappan och in i köket. Ingen av dem hade lagt märke till mig än så jag satte mig på diskbänken och plockade åt mig ett äpple som låg i en fruktskål precis brevid mig. Ogges blick fastnade på mig och han slog upp i ett leende. "Du bara drog, vad hände?" Frågade Clara som nu hade fått syn på mig. "Pallade inte bada mer" svarade jag och blickade ut genom det stora fönstret. Att ha någon som helst ögonkontakt med henne kände jag inte för. Jag bet på äpplet och tuggade hårt på biten i min mun. När jag släppte blicken från fönstret så mötte jag Omars bruna ögon. Jag mimade ett "vad glor du på?" och himlade med ögonen. Jag tog ännu en tugga av äpplet och tuggade. Dem fortsatte att skratta åt något och jag satt bara där som en idiot som önskade att jag också fick vara med. Istället för att sitta där så kastade jag äpplet hårt i papperskorgen och hoppade ner från diskbänken. "Jag går ut" mumlade jag och gick mot hallen. "Vi ska äta snart? Och vart hade du ens tänkt gå?" Frågade Clara och jag drog på min skorna och kollade på henne när hon stod i dörröppningen till köket. "Någonstans där jag är själv, och jag fixar något att äta nånstans" svarade jag och log sarkastiskt. Varför jag direkt var arg på henne vet jag inte men irreterad var jag väl, men vem skulle inte vara det om din bästa vän inte brydde sig och höll inte det hon sa?. Jag tryckte upp dörren och slängde den om mig. Jag gick på den stora gatan som gick utanför dörren. Jag följde den bort mot en litet område, som hade några hus och nån skola. Musiken som dånade ut ifrån ett av husen väckte min uppmärksamhet. Klockan var bara ungefär 7 och därför så skulle det sitta bra med att en liten fest resten av kvällen. Jag öppnade dörren och såg att det redan var fullsmockad med folk. Jag drog mig förbi dem och gick fram emot en bardisk. "Finns det nåt att dricka?" Halvskrek jag till killen på andra sidan för att överrösta musiken som dånade ut ur högtalaren. Han nickade och tog fram en mugg och fyllde den med något. Jag drack upp innehållet och fick mer av honom, jag drack mer och mer och dansade lite grann. När klockan slog 10 så var jag så full så jag inte knappt kunde gå stadigt. Jag var väldigt svårpåverkad så därför tog den en lång tid innan jag var full. Jag dansade på ett av borden och flera killar hade samlats bland oss tjejer som stod på borden. För att ta all uppmärksamhet så drog jag av tröjan. Jag slängde ut den bland alla killar som hade samlats runt mig, jag knäppte sen upp byxorna och drog ner dem. Visslingar hördes och jag fnittrade lite, så jag gjorde med tröjan gjord ekan likadant med byxorna. Jag stod sen i underkläder och dansade på ett av borden fram till vid 1 på natten. Mobilen hade jag som tur lämnat hemma i stugan, och kläderna hittade jag inte. Ett fnitter lämnade mina läppar och med vingliga steg så tog jag mig fram till dörren och lämnade festen. Jag gick i mörkret i den svala sommarvärmen i bara underkläder. Jag följde gatan och efter ett tag så kom jag fram till vår stuga och öppnade dörren. I vardagsrummet satt allihopa vid vardagsrummet. När dem såg mig så spärrades deras ögon upp. "Vart fan har du varit? Vi har varit riktigt oroliga" frågade Clara i en orolig röst. "Orolig, det ordet beskriver er! Jag har haft roligt och ni har varit o-roliga, förstår ni?" Fnittrade jag och Clara slängde en blick på Felix. "Du är bara 15 år Rebecca!" Utbrast Felix och jag fnittrade. "Kalla mig gärna för Becca, det hörs bättre och jag fyller faktist 16" fnittrade jag. Jag kände hur benen under mig vinglade till och snart föll jag mot golvet och allt blev svart.