He's my badboy

Del 8

Chloe's pov
"Hallå?" Ropar mamma rakt ut precis när hon kommit inan för dörren.
"Hej, jag är här uppe!"  Som jag hade förväntat mig hör jag steg närma sig mitt rum. "Hej, gumman när kom du hem?" "Nån timme sen bara" svarar jag.
"Hur var det i skolan då?" Visste hon skulle fråga.

Ehh, jo mamma du det har varigt rena helvetet. Jag har gråtit med en kille, fått äcklig mat spilld på mig av samma kille, sen har jag även blivit slagen av samma kille igen. Har även väldigt ont i ryggen på grund av det. Och lite så. du då?

"Bra" svarar jag bara orkar lixom inte med mer frågor nu. Men hon verkar tro på det. Såå dum jag är, kommer få sånna skuldkänslor. "Vad bra, är du hungrig förresten?" "Sådär" "vill du ha något att äta snart eller?" "Ja, why not?" "Jag går ner och hittar på något till oss" sen styr hon stegen ut från rummet igen.

"Bzzzz, bzzzzz, bzzzzz" vem vill ringa mig nu? "Hallå, det är Chloe" svarar jag fullt normalt "ehhh" hör jag bara i andra sidan "hallå?" Frågar jag igen "hello" får jag till svar denna gången. Inte förens nu slår det mig att det kan vara nån här från USA. Fast jag känner ju ingen här. Dessutom har absolut ingen här fått mitt numer. Endå testar svara på engelska denna gången "hello, it's Chloe" "ohh, thank god, it was you" hur i hela friden har han fått mitt numer???
"How the hell did you get my number?"
"it doesn't matter now"
"ehh, yeah it does"
"not now"
"I can't talk now, I'm going to eat now" sen la jag bara på. Halelulia vad jag ljuger idag.

Raily's pov
Varför hon inte svarar kan jag förstå. Jag har varigt jävligt elak mot henne. Men det jag ångrar mest verkligen jätte MYCKET är att jag slog till henne i ryggen. Varför? Varför gjorde jag det? Så jädrans onödigt. Har sånna skuldkänslor just nu. Hon är endå ny på skolan och allt. Jag har slagigt en tjej, vem fan är jag? Fast hon förtjänar det, eller nej, jo. Plötsligt hör jag ytter dörren öppnas sen hörs steg komma närmare fast jag hör att det är Sam direkt bara på fotstegen. Dörren slits upp av en förvånansvärt förstörd Sam. Ser aldrig han så i vanliga fall. "Eyy man what happend?" Jag reser mig och går mot honom men han bara står kvar med blicken fäst i golvet. Vad ska jag göra? Jag har aldrig varigt med om detta förr?

"I loved her so much" lägger han tillslut till när han berättat hela historien. Jag är chockad av vad han berättat det är jag. "It will be alright, I promise" försöker jag övertyga honnom med men han bara skakar på huvudet.

Hjälp vad många döds historier det har blivit idag.

"we order pizza and play something? what do you say?" "would be perfect now" svarar han med ett litet leende iallafall.

Next day

Chloe's pov
Jag har så ont i ryggen på morgonen när jag vaknar. Jag funderar på att hoppa över skolan idag. Mamma har ändå redan åkt till jobbet så hon lär ju inte märka nåt iallafall.

Men det gjorde jag inte istället står jag här ensam i skolan en timme senare. På mig har jag bara ett par Adidas byxor och en vit t-shirt, simpel as that.
"Chloe!'' Ropar nån på mig och jag tror jag vet vem. Som jag sa när jag vände mig om stod tjejen med det lite mörka håret från igår framför mig. "I saw you no more yesterday are you alright with the food and everything?" Undrar hon "ehh, yes i think so" jag ler henne ett litet leende innan jag frågar; "I didn't ask you yesturday so i ask now insted, what's your name?" "Ohh, my name is Sarah" "nice" vi satte oss vid ett bord som fanns i korridoren och snackade om allt mellan himmel och jord. Jag berättade även om Raily. Vet inte hur man kan prata om sååå mycket med en person som man känt sååå lite. Fast jag märkte att nått med hennes ansikte förändrades när jag pratade om Raily, hon såg liksom lite ledsen ut.

Ett snabb skrivete kapitel blev detta. Jag har bestämt att jag fortsätter med denna novellen ett tag till och ser om den blir bättre. Tack vare er fortsätter jag. Äskar er <33333