My Trouble Life (Svenska)

5. Skola del 5

Jag vänder mig snabbt om för att titta vem det var. Direkt när jag vänder mig så stannar jag direkt, William. William och hans gäng står bakom och asgarvar. Jag ger William en mördarblick och efter en stund ser han det och flinar. Han går efter ett tag med sina kompisar och sätter sig vid mitt bord. Han och hans gäng tar upp alla platserna, dom är ju ändå ganska många.

"Vad gör ni?" Frågar jag dom, samtidigt som jag ger dom en mördarblick.

"Vi sitter ner och ska äta." Säger William tillbaks, samtidigt som han flinar mot mig. Men jag ignorerar han.

Efter ungefär 5 minuter har jag ätit upp och reser mig för att gå, när en hand drar ner mig igen. Jag ser att det va William som drog ner mig.

"Sitt. Vi ska köra sanning eller konsekvens." Säger William efter. Jag sätter mig bara ner med en duns för att jag tror inte han kommer att låta mig gå härifrån ändå. När dom ser att jag gör som William vill, så flinar dom såklart.

"Sanning eller konsekvens, Samantha." Frågar Liam från klassrummet mig, såklart tar han mig.

"Konsekvens." Han flinar belåtet. Just då kommer det upp en idé, jag såg vilken effekt på William det kom när jag pussa Liam på kinden. Jag ska retas.

Innan Liam hinner säga vad jag ska göra som han vill, så killen som sitter bredvid mig viskar jag "får man sitta?" Jag tror han fattar för han drar ut stolen lite så att jag kan sätta mig i hans knä. Jag sätter mig bekvämt i hans knä och pussar hans kind lite, jag passar också på att gnugga min bak mot hans del, jag kan känna hur han ryser till. Jag ler belåtet.

När jag inte hör att Liam försätter med vad han skulle säga, så tittar jag upp. Alla, då menar jag alla stirrar. Killarna sitter med öppna munnar, den ändå som inte är chockad är William som sitter spänd, jag möter hans ögon och kan se...avundsjuka? Nej jag inbillar mig nog bara. Men det försvinner snabbt också.

Men innan någon hinner säga något eller att jag ska sitta kvar längre, så reser jag mig upp, tar min tallrik och går. På väggen ut tar jag lite vatten som jag snabbt dricker upp.

-

Nu är jag hemma igen. Det hände inte mycket efter det i matsalen. Jag såg inte killarna efter det, vi hade väll inte samma lektion eller något. Men jag gick på dom två sitta lektionerna och sen så gick jag hem. Men nu när jag tänker på det, åkte jag inte bil till skolan?.

EBBA! Fan också. Jag glömde helt bort henne, jag är så dålig vän. Jag rycker tag i telefonen snabbt som ligger i sängen bredvid mig, och ringer henne. Det går några signaler men sen svarar hon.

S = Samantha. E = Ebba.

E - hallå?

S - jag är hemskt ledsen för att jag inte har kollat till dig eller ringt.

E - jaja, så det så du gör. Går och skaffar massa pojkvänner och går och glömmer bort mig.

S - men...

E -  nej! Säg inget, jag har också nya vänner. Och rykten går snabbt, du är nog för cool för mig nu också.

Och med det lägger hon på.

FAN OCKSÅ! Jag förlorade nyss min bästa kompis. Jag borrar ner huvudet i kudden och det börjar komma tårar. Jag vill inte gråta men det går inte att hållå in längre. Håll dig stark, om ni är riktiga vänner kommer hon säkert förlåta dig.

-

Jag ligger i sängen. Jag tog ett äpple men jag har knappast rört mig ur sängen, förutom toaletten då. Men första dagen och redan har jag: 1. Skämt ut. 2. Skaffat trubbel killar, som då säkert vill få mig i säng med dom. 3. Förlorat min bästis, ebba. Men nu är dagen äntligen slut, hoppas det blir en mycket bättre imorgon.

Och med dom tankarna i huvudet så somnar jag i en djup och tung sömn med massa tankar.

--

Okej. Ett till kapitel nu.

Hoppas ni gillar det.

Vill ni ha längre kapitel?

Längre kapitel, men inte uppdatera lika snabbt ELLER kortare kapitel, men mer uppdatering??

//melina

:) :)

Har ni idéer eller något som ni vill att jag ska ändra på är det bara att säga till i kommentarerna.