Kapitel 12. Stranden

976 21 1
                                    

(Nu så kommer jag skippa lite.)

Nu har jag precis kommit hem. Det är en väldigt solig dag idag så killarna ville att vi ska till stranden och bada, och jag sa ja. Nu är det väll bara att välja bikini.

Jag rotar runt i garderoben efter en bra bikini. Jag har ingen 'bästa kropp' men den funkar. Jag hittar också en blommig pastell färgad bikini, bikinin har en liten dragkedja, den fick jag av min mamma, men den går inte heller att stänga helt eftersom brösten är i vägen. Över tar jag blåa shorts och rosa linne.

Nere i hallen så sätter jag på mig ett par vita Converse. Nu är det ju bara att gå till stranden, vi skulle mötas där. Killarna sa att det inte bara skulle vara vi där, typ hela skolan kommer.

-

Nu är jag framme vid stranden. (.Hon tog med sig en väska med handduk och mera.) Jag tar ut min handduk ur väskan och sätter ner den på sanden. Nu är det bara att sätta sig ner och vänta.

Efter kanske 5 minuter så kommer killarna springandes på stranden, dom verkade hitta mig nu. Dom kommer fram och går samma sak som mig, sätter ner handdukarna i sanden bredvid.

"Hej." Hälsar dom alla mot mig. "Vill ni bada?" Frågar jag direkt efter att dom har sagt hej. Dom har ju sätt mig i bikini en gång innan, men inte i samma då.

Dom alla nickar. "Förresten till bryggan vinner!" Skriker Cameron till alla. Jag drar av mig linnet och shortsen snabbt. Några andra killar blåstas lite av synen, men jag bara springer till bryggan.

Jag kom fram först tror jag. Killarna kommer inte så långt efter. Men William saknas. Innan jag hinner fråga vart William är så känner jag två händer bakom mig som drar ner mig i vattnet med personen, jag skriker också till när jag nuddar vattnet.

Jag kommer upp till ytan efter en stund och killarna gapskrattar. Jag vänder mig snabbt om för att kolla på personen, men får vatten i ansiktet. Killarna skrattar och hoppar i samtidigt. Så att jag ännu en gång får vatten i ansiktet.

När jag väll ser personen som drog ner mig i vattnet, William. Så simmar jag under vattnet när dom inte ser, jag kan höra hur dom får panik och ropar mitt namn över vattenytan. Jag kan inte håla andan så länge och simmar till bryggan och gömmer mig bakom.

När jag har tagit ett andetag så simmar jag tillbaka till panik pojkar, under vattnet. Jag tar tag i Williams ben och drar ner han under vattnet samtidigt som han skriker till. Jag simmar upp och gapskrattar och killarna tittar chockat på mig, men börjar sen gapskratta.

William kommer upp och flinar oh tittar ondskefullt på mig. Sen börjar vi alla att brista ut i skratt.

Vi är länge i vattnet och pratar och skvätter vatten på varandra.

--

Vad tycker ni?

Jag vet, inte bästa kapitlet men aja.

//melina

:) :)

My Trouble Life (Svenska)Onde histórias criam vida. Descubra agora