2. Skola del 2

1.3K 26 5
                                    

Jag och Ebba gick ifrån killen, nu är vi på vägg till rektorn. Vi går genom korridoren och får många blickar. Vi kommer fram till rektorns kontor efter en stund. Vi knackar på dörren, någon skriker kom in.

När vi öppnar dörren och kommer in så sitter det en dam i kanske 38-40 års åldern där på en stol. Hon tittar på båda oss.

"Hej, och vilka är ni?" Frågar hon snällt till oss.

"Jag är Samantha Wilson" "Jag är Ebba Eklund" säger vi båda efter varandra. Hon nickar och ger sedan massa papper, böcker, lås och mera. Vi tackar och går ut.

-

Nu har vi gått runt i korridoren och efter en liten stund nu så har vi hittat det. Vi går fram till skåpet och öppnar vårat egna. Ebba har en liten bit bort, men man kan se det lite härifrån. Hon har 244, jag har 267.

När båda har plockat ut sina böcker så möts vi i mitten av korridoren.

"Vad har du?" Frågar jag, Ebba.

"Matte." Säger Ebba. "Vad har du?" Frågar hon direkt efter också.

"Engelska." Säger jag besviket mot henne, båda suckar.

Men vi rycker upp oss efter ett tag och säger hej då till varandra, sen far vi iväg olika håll till våra lektioner. Jag går enda fram till dörren, 45 står det på dörren. Jag knackar.

Jag väntar ett lite tag, sen går dörren upp snabbt. En kvinna i kanske 36 års åldern öppnar. Hon tittar på mig. Ska vi vara ärliga nu så stirrar hon på mig.

"Vem är du?" Frågar hon otrevligt efter ett tag.

"Va inte så otrevlig." Säger jag kaxigt tillbaks. Hon ger mig en mördar blick. "Samantha Wilson" säger jag efter ett tag. Hon nickar nöjt, men man kan se otrevligheten i den. "Jag är mrs. Öberg." Säger hon sedan otrevligt. Som vanligt.

Hon släpper mig in genom dörren. Direkt när eleverna hör dörren stängas igen så kommer alla blickarna till dörren, och jag står ju såklart där, så alla ser mig. Såklart.

Mrs. Öberg går mot kadern (tror det heter så) och vinkar till henne, för att jag ska komma. Jag går mot henne, väldigt självsäkert om jag får säga det själv, jag är ju inte så blyg när man lär känna mig trots allt.

"Berätta om dig själv nu, så kan dom fråga frågor efter." Sa hon otrevligt och trött till mig. Varför har hon jobbet? Och hur fick hon det. Jag nickar bara.

"Jag heter Samantha Wilson. Jag är ny här." Sa jag bara med självsäkerhet, mrs. Öberg suckade på mitt korta tal.

"Nu kan ni fråga frågor om ni vill klassen."  Säger hon otrevligt efter. Direkt efter hon sagt det så kommer det upp flera händer i luften, över halva klassen, asså nästan hela klassen.

"Favorit färg?" Börjar en tjej. "Blått och rosa." Säger jag tillbaks.

"Singel?" Frågar en kille och blinkar med egna ögat. "Ja, men du kan inte få mig." Säger jag tillbaks med 100% topp självsäkerhet. 'Oooooohhhh' kan man höra att typ alla säger mot killen. Han tittar surt på mig. Ojdå.

Precis när en annan kille ska fråga en fråga, så åker dörren upp...

--

Okej slutade där.

Hoppas ni gilla det.

//Melina.

:) :)

My Trouble Life (Svenska)Where stories live. Discover now