Mitt liv, mitt helvete

Nu är det officiellt!

Hej... minns ni mig? ☹ Jag försvann ju ett litet tag... Heh ☆. Men i alla fall jag tänkte bara säga att jag nu har bestämt mig för att inte fortsätta med den här boken, för kan inte skriva om misshandel och sådant, jag är ledsen för er som tyckte om den. :( Men jag har faktiskt börjat på något som jag är exided att börja skriva på ☺︎ Det är en bok som heter on my own och jag tänkte skriva ett stycke av ✌︎. Men det var bara det jag ville säga så här kommer det XD Bye ♥︎

Redan när jag öppnade ytterdörren kände jag på mig att något var fel, det var allt för tyst, inget knappande från mammas dator, ingen kaffebryggare som mullrade, ingen mamma som pratade i telefon, det var knäpptyst. Jag gick in i köket och fick en stor klump i halsen.

Allting låg huller om buller, tallrikar och glas hade splittras på parketten, kökstolarna hade vält och mammas frukost låg över hela golvet. Det såg ut som om det varit någon form av brottningsmatch i köket, men det var inte det som gjorde mig skräckslagen, det var blodet. Blodet som torkat på väggarna, det blodiga handavtrycket på bordet, den blodiga glasskärvan, den stora pölen av blod nedanför kylskåpet och de blodiga fotstegen, som fick mig att frysas till is.