Han trycker upp mig mot väggen.
En blixt ilar genom ryggen sen sparkarna och jag kvider till.
Han trycker sig närmare och jag försöker slingra mig ur hans grepp men det går inte. Han lutar sig lite framåt så våra nästippar snuddar vid varandra.
-jag vet att du vill, Försöker Niklas viska med sin hesa stämma. I nästa sekund pressar han sina läppar mot mina. Jag tänker inte besvara den.
Han märker nog att jag inte besvarar kyssen för han avbryter den och ger mig en örfil. Han drar i min tröja, först lite lätt, sen blir det hårdare. Tyget ger vika och min nya ylletröja går i stycken. Mamma kommer döda mig, tänker jag.
Han slänger tröjan på golvet och lutar sig närmare för att pussa mig igen. Jag försöker pressa bort honom men jag är försvag. Typiskt att jag skulle va lika liten och klen som pappa. Han pressar sina läppar mot mina igen. Jag stänger munnen hårt. Hans tunga försöker bryta sig in, men jag vill inte, absolut inte.
Kyssen avbryts och han knäpper istället upp min bh. Hans hand är snappat där.
...
(Förlåt alla som vill läsa mer om det där...kanske kommer någon annan gång, känns bara lite fel att skriva det...)
Han spottar en gång på mig innan han går ut från skrubben. Tårarna börjar strömma ner för mina kinder. Varför jag? Kunde han inte valt någon annan?
Jag gråter slut på alla tårar innan jag börjar ta på mig mina kläder. Men var är bh-n? Fan Niklas. Gud vad kul. Jag tar på mig mina jeans och kollar lite i städskrubben.
Jag hittar en liten handduk. Den får duga.
Med handduken över bröstkorgen går jag ut från städskrubben och går mot mitt skåp. Jag får många konstiga blickar. Men det går som tur är inga lärare förbi. Jag kommer fram till mitt skåp och tar fram Ica-kassen med extra-kläder och går till toaletten och väljer ut en ny bh, en tröja och såklart min munkjacka.
När jag lägger in kassen igen tittar jag på schemat och inser att jag måste gå till SO-salen nu för att komma i tid.

KAMU SEDANG MEMBACA
Mitt liv, mitt helvete
Fiksi RemajaPROLOG TYP... Jag är Sofia. Jag är 16 år och bor i en lägenhet med min 5 åriga lillebror Liam och min mamma. Hemma blir jag slagen, misshandlad och i skolan är det samma sak. Fan dig Niklas, fan dig. Alla i skolan vet, men det är ingen som gör nått...