Erased

5 - Smärta

Jag öppnade ögonen långsamt. Först lite grann, sen helt. Jag var på ett sjukhus. Allt var snurrigt och benet gjorde fortfarande ont. jag försökte röra på det men jag var tvungen att bita ihop läpparna för att inte skrika. Jag gjorde ett försök att resa mig. det tog ett tag men sen stod jag lutad mot väggen och tog mig långsamt och försiktigt fram. jag kollade ut ur dörren och hörde två personer prata med varandra... om mig!
- Flickan kommer bli bra men det är ett ganska djupt sår, men oroa er inte frun...
frun? kunde det vara Era, eller Neva?
då märkte jag att dörren skulle öppnas och jag kastade mig fort i sängen och blundade hårt, och somna.

Benet kändes konstigt, som om skottet gick bakåt i tiden. jag ville öppna ögonen men jag var för trött för att bry mig och somna igen.

Solen lyste igenom fönstret och jag kunde höra en sjuksköterska prata i telefon med chockad röst.
- Jag lovar, Hennes sår har läkt under natten! jag vet inte hur men vi ska köra några tester på henne för att se hur det kan ha gått till.
Jag öppnade ögonen och reste mig upp. benet var läkt och friskt som om skadan aldrig hade skett. Jag gick mot dörren men den var otyrligt nog låst. Då hörde jag Eras röst utanför, hennes elaka sträva ton.
- Jag ska ta med den där ungen till ungdomsanstalt! Jag backade från dörren och kollade mot fönstret, jag var 2 våningar upp men jag hade inget val. jag gick mot fönstret, öppnade det, ställde mig böjd över kanten och hoppa.

jag landade perfekt på fötterna och jag sprang, allt vad jag kunde...