0.4

53 1 0
                                    

Det var måndag, skolan rullade på finfint, Liam satt framför mig, pratade med mig och var allmänt söt. Men på fredagseftermiddagen hände något, han frågade vad jag skulle göra i helgen.
"Jag ska på läger, vad ska du göra då?" Mitt leende var större än mount everest.
"Lira fotboll med Ludwig, tror jag." Svarade han, även han log. Inte lika stort, men fint.

Måndag 19 oktober

Ni undrar säkert nu, vad hände i helgen? Jo, jag var på lägret, och efter lägret, på söndagen, såååå kan det ha hänt att jag mötte upp med Liam och hängde med honom och Ludwig. Det kan också ha hänt att Ludwig var tvungen att åka på hockeyträning, så jag och Liam blev ensamma. Men tro inte för mycket nu, det hände inte så mycket mer än så, vi lirade lite fotboll och vi åt mat. Vi pratade och skrattade en hel del, men mer än så hände inte.

Så nu när jag sitter på svenskalektion, gissa vem jag ska jobba med? Liam. Jo, såklart.
"Vill du börja läsa?" han tog pappret och la det framför mig "så kan jag söka upp svaren på frågorna." Jag var så chockad över händelsen att vi skulle jobba tillsammans så jag nickade bara och började läsa. Efter ett stycke kom första frågan vad är ett verb? var frågan. Jag läste det högt och han tänkte, innan han frågande svarade "saker man gör?" jag nickade och han skrev ner det på sin dator. Jag fortsatte läsa och svara på frågor. När vi var klara fråga han vad jag tyckte om helgen.
"Kul." Svarade jag leende. "Vad tyckte du om helgen?" Frågade jag honom.
"Jättebra, verkligen" han tog ett djupt andetag innan han spottade ut orden "jag gillar verkligen dig." Jag blev chockad, riktigt chockad.

Han gillar mig.

dina sms | p.hWhere stories live. Discover now