Hotad Kärlek

Kapitel 5

Jullovet har gått som i en katapult. Idag var det Söndag kväll och den NYA skolan börjar imorrn!! Jag tror aldrig jag längtat så mycket till skolan.

Jag satte mig i soffan. På Söndagar finns det inte så mycket på TV, så jag satte på en film. Jag gick ut i köket för att fixa popcorn. Mamma och pappa sov redan.

*Dagen efter*

Väckarklockan ringde, jag stängde av den och for upp. Jag sprang till garderoben, idag skulle jag vara extra snygg. Jag tog ut en svart magtröja som det stod " Love " på med vita stora bokstäver. Sen valde jag mina trasigaste byxor som var svarta. Jag ställde mig framför spegeln. Gu va snyggt, tänkte jag. Sen satte jag mig framför spegeln och börja sminka mig. Först la jag på puder, sen ett rosa läppstift och mascara.

Skolan hade börjat och jag satt på en bänk, samma plats som förr. Bredvid Frans.
- Hej allihopa! Idag har vi en ny elev här. Skulle du kunna komma fram och berätta om dig själv? sa läraren och tittade på mig.
- Mm, mumlade jag och gick fram.
- Hej! Jag heter Julia, började jag.
- Berätta varför du kom hit, och vad du gillar att göra, viskade läraren till mig.
- Jag kom hit för att jag kände för att byta skola, sa jag. Jag tycker om att, sen funderade jag.
Vad tyckte jag egentligen om att göra? Vad gör jag på fritiden?
- Jag vet faktiskt inte, sa jag och la till ett fejk smile.
- Bra, då kan du gå och sätta dig, sa läraren och jag satte mig återigen bredvid Frans.
- Okej.. Är det nån som skulle tänka sig att ta hand lite om Julia? sa läraren.
Ingen räckte upp handen, jag tittade ner i skolbänken och svalde.
Hur kommer detta att gå? tänkte jag.
- Erik, skulle du kunna ta hand om Julia ett tag? sa läraren och tittade på en kille som satt längst bak.

Eriks perspektiv
Jahapp, en ny tjej hade kommit till klassen. Hon ställde sig upp och gick fram. Hon är ganska snygg..
- Hej, jah heter Julia.. sa hon.
Jag såg hennes nervositet i hennes ögon, de glittrade. Jag var nog kär.
- Jag kom hit för att jag kände för att byta skola, sa Julia. Jag tycker om att..
Det blev tyst i rummet, men det värsta var att det var stelt. Jag hatar stela tystnader.
- Jag vet faktiskt inte, sa hon och la till ett leende. Det var ett fejk leende, det såg man mycket tydligt.
- Då kan du gå och sätta dig, sa läraren och Julia satte sig på sin plats, bredvid Frans.
Jag och Frans är värsta fiender. Hoppas att han och Julia inte kommer bra överens.
-  Okej.. Är det nån som skulle tänka sig att ta hand lite om Julia? sa vår lärare Kristina.
Ingen räckte upp handen. Fhan, Kristina tittar på mig. Snälla, jag vill inte, jag vill inte, jag vill inte, jag vill inte.. tänkte jag inuti starkt.
- Erik, skulle du kunna ta hand om Julia ett tag?
NEEJJ!! skrek jag inombords, jag låtsades som att jag inte hört nåt.
- Erik?? upprepade hon.
- Öhm, va? Sa du något, sa jag.
Kristina suckade.
- Ja, skulle du kunna ta hand om Julia?
- Okej.. sa jag och tittade på Julia.

-~-~-~-~-~-~-~-~-~-~-~-~-~-~-~-~-~-~-~-~-
Där var ännu ett kapitel slut! Vad händer i nästa kapitel? Får Julia några vänner?  Det får du reda på i nästa kapitel!

// Jag 🤓💪🏼