Det ingen vet

2

Jag huttrade till och försökte koncentrera mig på lektionen. Det var kallt i klassrummet och jag var verkligen inte den enda som tyckte det. Oscar satt bredvid mig och satt med sin bomberjacka på medans jag olyckligtvis hade lämnat min jacka i skåpet och satt nu endas i en T-shirt. Oscar såg att jag frös och frågade vänligt om jag ville låna hans jacka, men jag skakade på huvudet.
När lektionen var slut så var jag snabbt ute från det kalla klassrummet. Det var varmare i korridoren så jag tyckte att det inte var lönt att ta på min jacka. När jag var påväg mot mitt skåp så gick jag förbi Joline och hennes kompisar. Joline hade hamnat på samma gymnasie som jag och det var verkligen en pest. Hon gav mig blickar som bara visade hat, hon hade problem med mig. När hon slängde med håret och fick syn på mig så gav hon mig en äcklad blick och tittade sen tillbaka till sina kompisar. Jag suckade och öppnade istället mitt skåp. När jag öppnade skäpdörren så flög det ut en liten lapp, jag plockade upp den. Jag veck upp den och läste den slarviga handstilen.
"Du är fin idag"
Jag blev självklart glad för komplingmangen men känslan av att det endast var ett skämt fick mig att må illa. Men ändå sparade jag lappen längst in i skåpet och försökte se det posetiva. Någon kanske tyckte att jag var fin idag. Jag vaknade upp ur mina tankar när Oscar petade mig på axlen med sin blyertspenna. "Vi börjar om 2 minuter" sa han, "vilken lektion?" frågade jag och han tittade ner på den genomskinliga mappen i hans händer. "Vi har svenska" svarade han och jag tog fram mitt matrial. Jag stängde skåpet och låste det. Jag gick bredvid Oscar mot svensksalen, tyvärr var vi tvungna att gå förbi Joline och hennes kompisar. När vi närmade oss så krokade jag min arm med hans och han förstod min nervositet. "Är det inte kärleksparet?" sa Joline retligt när vi gick förbi dem. Jag ignorerade det och de gjorde även Oscar också. "Vågar du inte prata Cassandra? Eller har du tappat rösten?" sa Joline högre med ännu retligare röst. Jag vände mig då om och fick ögonkontakt med henne. "Har inte du tappat rösten än Joline? För din röst är pipigare än ett rostigt hjul"