Kapitel 5 Mötet med Jayden

48 2 0
                                    

Nästa dag skulle Mia jobba, hon jobbade som sjuksköterska och var tvungen att börja tidigt den morgonen.
När jag vaknade så hade hon redan åkt till jobbet.
Jag tog upp mobilen bredvid min säng och såg att jag hade fått ett sms. Det var min bästa vän Lin som hade skrivit "Hej, jag är framme i Thailand nu! Hur mår du?". Hon kom från Thailand och flyttade till Sverige med sin familj när hon var 5 år.
Jag skrev tillbaka "Jag mår bra! Vi har haft det roligt, jag och min moster. Ring mig om du får bra motagning".
Jag gick och gjorde mig i ordning.
Sen satt jag mig vid datorn i vardagsrummet och skrev ett nytt inlägg till min blogg. I det berättade jag om vad jag hade gjort ända sen jag kom till Örebro och hur resan dit gick.
Det var ganska många som läste min blogg och det var såklart jätte kul!
Jag kände hur det blev kvavt och bestämde mig att gå ut.
Jag tog på mig ytterkläderna och tog min väska, men jag hade glömt att stänga den.
Jag gick snabbt ner för trapporna och sen ut.
Den friska luften var härlig och det var inte så kallt.
Jag såg hur killen (som bodde granne med Mia och jag tyckte var så snygg) stod mot väggen och rökte.
Han tittade på mig och eftersom jag såg på honom så tittade jag bort, jag ville ju inte att det skulle bli pinsamt.
Jag gick snabbt iväg, men han kom efter mig.
- Ursäkta? Sa han.
- Ja? Sa jag blygt och vände mig om.
- Jag såg dig tappa den här. Sa han och höll fram min mobil.
Det var en IPhone 6 med glittrigt skal.
- Åh tack! Sa jag och tog emot den.
Han hade gråa jeans, en svart jacka, svarta skor med nitar på och en mössa.
- Jag heter Jayden. Berättade han.
- J-jag är Saga. Svarade jag tillbaka.
- Jag såg dig gå in i dörren mittemot, är du nyinflyttad? Frågade han.
- Nej, jag är här och hälsar på min moster Mia. Svarade jag nervöst.
Jag la ner mobilen i väskan och då kände jag hur min plånbok inte låg där.
- Åh nej, inte min plånbok! Sa jag till mig själv.
- Har du tappat den med? Frågade han förvånat.
- Ja... Svarade jag trött.
- Jag kan hjälpa dig att leta. Sa han snällt.
- Ja, gärna! Sa jag glatt.
Vi letade överallt. I buskarna, på marken och på många fler ställen.
Mamma skulle "döda" mig om jag hade tappat bort den.

DistanceWhere stories live. Discover now