Dramatic Love {C.D}

0.1

(Daniella pratar bara svenska med sina föräldrar och sin syster men jag skriver ändå konversationerna med de andra på svenska men ändå haha)

Daniella perspektiv

"Hey Daniella, varför tar du inte och går ut lite? Du kanske träffar på någon vän" säger mamma.

Jag suckar och pekar på en ut av mina kartonger "jag kanske borde packa upp"

Mamma skakar på huvudet "det är lugnt"

Jag ler mot henne. Aja, varför inte liksom?

Jag byter snabbt om till en vit hög-midjad kjol och till det en marinblå tröja med Nike märket på.

Jag tar på mig mina Nike air Max och tar min mobil i handen.

"Hejdå jag går ut" säger jag till mamma och pappa som står i köket och packar upp alla bestick.

"Får jag följa med?" Frågar min 13 åriga lillasyster, Oliwia.

Jag skakar på huvudet "no Nigga"

Oliwia himlar med ögonen och räcker fingret. Okej...bitch.

"Hejdå Daniella var försiktig! Ring ifall det behövs!" Säger mamma.

Jag öppnar dörren och går ut i trapphuset. Jag stänger dörren efter mig och tar sedan hissen ner.

Luften var så annorlunda. Det är varmt och vackert. Palmer överallt! Så sjukt.

Medan jag kollar på träden krockar jag in i någon blond tjej som ser ut att vara i min ålder.

"Oh shit förlåt!" Säger jag.

"Nej det är jag som borde säga förlåt, jag såg inte dig" säger tjejen.

Hon verkar jätte trevlig!

"Det är lugnt" ler jag.

"Omg du har en dialekt!" Säger tjejen.

Jag skrattar till "Aa jag har precis flyttat från Sverige, hit"

"Aha Det måste vara jätte annorlunda för dig nu!"

Jag nickar och kliar mig i nacken "Aa"

"Om du vill kan jag visa dig runt till de bästa caféerna, platserna och affärerna?" Säger tjejen.

"Ja visst! Men vad heter du?" Frågar jag med ett skratt.

"Just ja! Jag heter Wendy, dudå?" Svarar Wendy glatt.

"Daniella" säger jag.

"OMG jag älskar ditt namn! Kom så går vi nu!!" Säger Wendy och gör armkrok med mig.

Vi börjar att gå till en jätte stor och fin park. Sedan gick vi till en strand. Efter det tog vi en fika på Starbucks. Nyss var vi i en galleria och shoppade.

Nu är vi påväg hem till mig, eftersom Wendy ville att vi skulle ta följe så gick hon med mig.

"Stanna" säger Wendy plötsligt.

Vi står i en korsning hon pekar mot ett kvarteer/gata som såg helt övergiver ut.

"Gå inte dit" lägger Wendy till.

Jag kollar konstigt på henne "varför inte?"

"Där är ett gäng killar som kallas för 'The Magcons' de typ krigar och går på fester med andra lag" säger Wendy.

"Vi måste kolla!" Säger jag och börjar gå dit.

Wendy tar tag i min arm "Förlåt men Daniella, halkade du på isen i Sverige eller något?"

Jag skrattar till "ne, är BA nyfiken"

"Daniella de är brottslingar! De kommer säkert döda eller våldta oss! Polisen får inte komma på deras mark för de kommer aldrig på dem. Varje gång de gjort något så kommer de undan med det!" Säger Wendy.

Jag suckar "snälla? Kan vi inte vara kolla? Och hur vet du allt om de?"

Wendy skakar på huvudet och kollar ner i asfalten "jag har gjort det en gång med min kompis, han blev en av de och sedan ångrade sig. Han berättade allt de gjorde och bara för det så tvingade de honom till att göra självmord"

Jag sliter ändå inte blicken från gatan. Jag vill så gärna se vilka badboys som håller på att fjanta sig.

"Men, kan snälla inte göra det om några dagar då? Snälla. Bara ställa sig 10 meter bort" ber jag.

Wendy suckar "jaja, men imorgon ska vi till stranden iallafall. Men vi kan göra det nästa vecka?"

Jag nickar "jag längtar redan"

"Aa inte jag"