Artemis dotter

Kapitel 9

När vi kommer fram står det långa bord uppdukade med tallrikar, bestick och glas. Alla sitter och äter för fullt och vi slår oss ner längs bordet. Jag kan inte se Serena någonstans men James sätter sig på min högra sida. På min vänstra sida sitter det en tjej med svart hår. Hon kollar på mig och ler stort.
"Hej, jag är Dina"
Hon räcker fram handen och jag tar den.
"Mindy"
"Du är ny här va?"
"Ja, jag kom precis hit"
"Du kommer trivas, det kan verka hårt och pressat i början men det är inte så farligt"
Vi småpratar hela middagen och när vi ätit upp visar James mig till min lilla stuga igen.

Nästa morgon
Jag vaknar vid 9 och redan då är det liv och rörelse utomhus. Jag går runt och kollar lite, folk tränar med svärd, spjut och alla möjliga sorters vapen. Den som jag fastnar för är pilbågarna. Jag går fram till ett litet ställ där det ligger flera olika pilbågar och pilar. En bit bort ser jag hur Dina slåss med en kille med svärd, när hon ser mig så vinkar hon glatt samtidigt som hon vänder sig snabbt, killen hinner inte reagera innan hon håller svärdet mot hans strupe. Hon är verkligen duktig.
"Jag ser att du har hittat hit"
En röst hörs bakom mig och jag svänger runt. Bakom mig står det en man, lite äldre jag skulle gissa på 60 år. Han ler stort mot mig.
"Förlåt att jag inte presenterat mig innan, jag är Master Bill, de flesta kallar mig Bill. Man kan säga att jag är ledaren här"
"Hej"
Jag tar emot hans hand och skakar den lite lätt. Han har vitt hår, vitt skägg, normal byggd i kroppen. Han verkar trevlig men lite bestämd av sig, lite skrämmande. Jag skulle gissa på att många här har respekt för han.
"Jag hade faktiskt tänkt att vi skulle börja med pilbågen för dig och efter de lägga upp ett litet träningsprogram för dig"
"Jaha okej det låter bra. Jag har alltid velat prova pilbåge"
"Vi förväntar oss stora erfarenheter av de, din mor bemästrade pilbågen redan när hon var 3 år gammal"
Oj 3 år...då är man inte gammal. Jag svalde hårt, jag är långt ifrån så bra.

"Jag ska presentera dig för din lärare, Zeke"
En kille kommer fram till oss och jag tar i hand med honom också. Han har mörkt blont hår, lite längre än mig och ganska gullig måste jag erkänna. Master Bill fortsätter.
"Zeke här kommer att lära upp dig i det mesta här. Han är dessutom vår bästa bågskytte, men det kan ju ändras nu"
Han lämnar oss och där står jag ensam med Zeke. Han studerar mig länge under tystnad innan han tar upp en bilbåge och ger mig.
"Jag tror att den här passar dig bäst. Ifall det sedan händer att du vill välja pilbåge som ditt vapen kommer du få en helt egen skräddarsydd pilbåge bara för dig"
Han ler glatt åt mig och lektionen börjar.

Zeke kollar imponerat på mig medans jag skjuter pilen mitt i prick på tavlan några meter bort. Jag vänder mig mot honom och ler stort.
"Jag klarade det!"
Han nickar stumt. Han hade visat hur jag skulle hålla pilbågen och sedan vad jag skulle tänka på medans jag skjuter. Jag hade provat lite försiktigt och missat tavlan några gånger. Sedan tog jag upp en ny, bara slappnade av och försökte rensa tankarna och låta det komma naturligt. Så nu stod jag här överlyckligt med pilen mitt i tavlan.
"Helt otroligt..."
Mumlade Zeke. Jag tog upp fler pilar och sköt pilar på de andra två tavlorna, mitt i prick. Zeke hade hämtat sig och flyttar tavlan längre bort och sedan ber han mig skjuta igen. Min gamla pil sitter kvar och när nästa kommer flygande klyver den den gamla pilen i mitten.
"Jag inser att du nu klarar olika avstånd, stillastående. Men det krävs mer än så för att lära sig använda pilbågen i strid"
Vi hade skjutit i säkert 2 timmar redan och jag kände hur jag började bli svettig av allt skjutande.
"Ser du bollen här?"
Zeke håller upp en liten tennisboll i handen och jag nickar.
"Jag kommer kasta upp den i luften och du ska träffa den innan den nuddar marken, förstått?"
Jag ler stort och nickar på nytt. Zeke tar satts och kastar upp bollen högt i luften. Jag släpper pilen och den susar genom luften och missar bollen. Jag suckar tyst och ser lite besviken ut. Zeke skrattar lite.
"Det är ingen fara, det tog månader av träning för mig att klara detta"
Han kastar upp en ny boll och jag spänner bågen och släpper pilen. Även denna gången susar den genom luften men snuddar bara bollen och den hamnar på marken på nytt. Zeke tar upp bollen och kollar frågande på mig.
"Igen!"
Skriker jag till svar och han kastar. Jag spänner bågen, slappnar av och släpper pilen. Den åker snabbare genom luften än innan och "fopp" så åker den in i mitten av bollen. Pilen fortsätter och borrar in sig mot trädet en bit bort tillsammans med bollen.
"Jaaaaaaa!"
Jag tjuter högt och hoppar av glädje. Zeke skrattar åt mig och ler.
"Du är inte dum du, riktig talang"
"Det var exakt det jag trodde"
Bakom Zeke kommer Bill upp med pilen med bollen på.
"Du har talang, precis som din mor"
Han ler stort mot mig.
"Det kan man verkligen säga"
Zeke instämmer.
"Jag tror att de räcker med pilbåge för idag, ni kan fortsätta med de imon. Jag föreslår att ni tar knivar nu innan lunch och sen svärd"
Zeke nickar och jag torkar mig i pannan. Det här skulle nog vara den enkla delen.

Tack så jätte mycket för att nu läser och gillar! Gör mig så glad. Vill bara säga att bilden på kentauren är min kompis som har målat, sjukt duktig är hon!😘❤️