The hotel girl~tfc

Kapitel 18

Planet landade på banan i Sverige och alla började att applådera. Sen ställde vi oss upp och gick ut för att ta ner våra väskor från hyllan. Ogge satt vid fönstret, sen satt jag och vid gången så satt Omar. Dem andra tre satt bakom oss. Omar vände sig om och skulle precis ta ett steg när han fastnade i sitt egna ben och föll rakt fram. Han ramlade rakt ut i gången och på en tjej. Jag började gapskratta och kände alla blickar riktas mot oss.
"Oj, förlåt" sa Omar till tjejen och reste sig försiktigt upp.
"Omar haffar" sa jag och han började direkt att rodna. Vi plockade sedan ner våra väskor och gick ut ur flygplanet.

"Meeeeeeen, varför ska alltid min väska vara sist" mumlade jag.
"EWELYN, ELSA!!!" Hörde jag en röst bakom mig och jag vände mig snabbt  om. Där stod Sara och vi alla tre sprang mot varandra och möttes i en stor kram. När vi släppte så kollade Sara chockat på mig.
"Shit, ä du gravid?!!!" Ropade hon.
"Haha, ja" svarade jag glatt och kollade ner på min mage.
"Vem är pappan?" Frågade hon och jag kände hur någon ställde sig bakom mig. Jag nickade bak mot honom och hon log.
"Hahahha, omg Ewelyn vårat barn kommer bli så fab" hörde jag en töntig röst bakom mig och jag vände mig om. Där stod Omar.
"Shit, det var inte pappan" sa jag och skrattade. Då kände jag två armar runt min midja och jag kollade bak för att vara säker på att det var Ogge.
"Det är pappan" sa jag och skrattade efter att ha konstaterat att han stod bakom mig.
"Grattis" sa Sara glatt och kollade på oss.
"När kommer barnet?"
"I maj" svarade jag och log.

Killarna presenterade sig för Sara och sedan gick vi tillsammans ut ur flygplatsen. Jag och Elsa kommer att bo i mitt gamla hus ett tag tills jag och Ogge hittar en gemensam lägenhet till oss och barnet.

"Eeeehm, hur ska vi komma härifrån?" Frågade jag och skrattade till.
"Daff kommer" svarade Felix direkt och jag pustade lättat ut. Jag har inte tänkt på hur vi ska klara oss eller något sådant så det var tur att någon verkade hade gjort det.

Vi gick ut på den snöfyllda gatan och 10 minuter senare så svängde Daff in på parkeringen. Vi vinkade hejdå till Sara innan vi andra hoppade in i bilen.
"Hur var dem senaste två veckorna som jag inte var med på då?" Frågade Daff och kollade på oss som satt i baksätet (observera att en sitter fram och att det finns 3 rader). Daff åkte hem lite tidigare för att killarna skulle få mer ledigt och för att han hade saker i Sverige som han behövde göra.
"Det var bra" svarade Omar hypat
"Vi kunde ju äta hur mycket godis vi ville"
Alla skrattade till och jag skakade roat på huvudet. Han kommer bli fet som en elefant om ett år. Man kommer säkert snart tro att det är han som är gravid.

Daff släppta av mig och Elsa vid huset och vi bar sedan upp våra väskor till ytterdörren. Jag knappade in koden och stoppade sedan in nyckeln och vred om. Dörren öppnades med ett gnissel och vi gick sedan in i hallen.

Hela dagen gick ut på att packa upp alla saker och försöka att få allt att kännas mer bebott och mer som ett hem än ett skal runt oss.

Min mobil plingade till flera gånger på raken och jag tog upp den för att se vad som hänt. Jag var taggad i flera bilder på Instagram och låste upp mobilen förr att se. Den bilden jag mötte krossade hela mitt hjärta. Den bilden jag mötte kommer troligtvis att ändra hela min syn på min framtid. Den bilden jag aldrig trodde mina ögon skulle möta. Den bilden alla fruktar. Den var framför mig.

----------------------------------------------
Nästa kapitel kommer förhoppningsvis på onsdag💖