Kapitel 6

48 5 1
                                    

Annas perspektiv:
Jag kollade uttråkande igenom Instagram för 100 gången känns det som...
"Vill ni köra sanning eller konka?" sa Anton, jag kollade upp på honom med en förvånad blick
"Va är det?"
"Det är att man frågar en person om jag tex frågar dig sanning eller konka så väljer du antingen sanning då jag kommer fråga dig någon fråga och du måste vara 110% ärlig på den frågan men om du tar konka så måste du göra det som jag säger att du ska göra"
"Jaha men då fattar jag" sa jag och la ner min mobil
"Får jag börja?" sa Isak
"Okej" sa vi
"Madde sanning eller konka?"
"Eh sanning" sa jag tveksamt
"Tycker du någon här inne är snygg? Och skulle du kunna tänka dig att vara tillsammans med den personen?" frågade han
"Ja tror det" sa jag och fortsatte med "Andreas sanning eller konka?"
"Konka"
"Kyss Isak på valfritt sälle i ansiktet och jag ska få ta kort på det och lägga ut på My story" efter jag sagt det kollade dom förvånat på mig
Men Andreas gjorde som jag sa och jag att redo med Snapchat han kysste Isak på hans kind och jag tog kortet och sparade det och la ut det på My story

Vi hade kört det ett tag nu.
"Anton sanning eller konka?" sa Vihelm
"Konka" sa han
"Kyss Madde på valfritt ställe" sa han verkligen det jag hörde? Mer han jag inte tänka förens jag kände ett par varma läppar chrassa med mina läppar, jag besvarade kyssen Anton var snabb med att slicka mig lätt på min under läpp för att få till gång in i min mun, jag tvekade men jag kunna inte göra det nu asså inte inför dom andra. Jag tröck lätt på hans bröstkorg och han förstod vad jag mena
"Vi kanske kan gö det sen om du vill" viskade jag innan jag släppte taget om honom
"Aa klart vi ska" fick jag som svar
"Ooo Anton haffar" säger dom andra killarna med tillgjord röst
"Maybe" svarade han bara, jag kände hur mina kinder sakta ändrade nyans till lätt röda.
Hur kan man känna så för någon man inte äns känner utan bara träffat i några timmar och som man inte vet ett skit om? Han kanske e värsta idioten, vilket jag inte hoppas på och asså Andreas verkar inte vara en sån kille så jag tror inte att han skulle varit med Anton om Hanson hade varit en idiot...

"Hur mycket är klockan?" frågade jag
"12" svarade Andreas
"Okej jag går och lägger mig godnatt" sa jag
"Ja gör också det" jag kollade upp och såg att Anton kollade på mig med ett snällt leende och jag förstod att det var han som hade sagt det och jag fick ett leende på mina läppar. Dom andra kollade konstigt på oss medans vi reste oss upp.
"Godnatt då syns imorgon" sa jag innan jag och Anton lämnade rummet och begav oss mot trapporna som tog oss till övervåningen.
"Så du har ditt rum här?" sa han med en lugn och snäll röst
"Aa, vet du vad det varit här förut? Asså jag tänkte eftersom du känt Andreas ett tag antagligen" sa jag med en frågande blick
"Det var ett gästrum också" sa han
"Okej" svarade jag kort, jag gick in i mitt rum och satte mig på min säng för att sätta i laddaren till min mobil.

"Kan ja sova här eller?" frågade Anton tveksamt
"Ehm aa det kan du" sa jag tveksamt men glatt för jag ville ju verkligen verkligen att han skulle det. Jag fick ett leende tillbaks som jag tog som ett tack, han satte sig ner på min säng och satte i sin mobil i laddare också efter det kände jag hur en arm försiktigt lindade sig runt mig. Jag kollade upp på honom och möttes av ett stort leende som jag inte kunna låta bli att besvara.
Han lutade sig ner mot mitt ansikte eftersom jag e ett halvt huvud kortare än honom, jag kände hans panna mot min, vi höll ögonkontakten men inte en lång stund då jag känner hans perfekta läppar chrassade i mina läppar, våran kyss gick fort över till hångel för denna gång kunna jag inte tveka eftersom jag verkligen ville detta.

Vi drog sakta ifrån efter att vi suttit och hånglat en stund jag kollade in i hans ögon och han kollade in i mina. Efter vi suttit så ett tag omfamnade han mig i en jätte mysig kram, vi drog ifrån
"Jag ska bara gå och byta om kommer snart" sa jag och gick iväg till min byro och tog ut ur en stor tröja som slutar strax nedanför rumpan.
När jag kom till baka såg jag att Anton redan lagt sig ner längst ut då han antagligen visste att jag vill sova längst in då jag sagt att jag typ alltid lyckas ramla ur sängen när jag sover längst ut.
Jag kröp över honom och la mig nära honom då jag frös väldigt mycket och han va varm.
"Fryser du?" sa han med en mjuk röst
"Aa, jag brukar alltid fyra när jag ska sova..." sa jag
"Okej" sa han
"Godnatt" sa jag
"Godnatt" fick jag tillbaka och han kysste mig på min panna

Sååå väldigt dåligt kapitel men hoppas ni tyckte om det men som jag skrev på min andra berättelse så kommer det kanske inte komma upp något förens nästa år för jag e hos min kompis nu och ska vara här och fira nyår och sen så ska ja till Stockholm med min kör typ direkt men ja så ni vet men rösta och kommentera vad som va dåligt och vad som va bra med kapitlet så blir jag jätte glad

Är det rätt eller fel familj? Donde viven las historias. Descúbrelo ahora