Misshandel, O.M

Å T T A

-Amandas perspektiv-
Min svarta kappa drog jag tätare min kropp då det var en kall sommardag, inte perfekt väder utan kyligt och kallt, moln fanns placerade på himlen också, toppen.
Min buss skulle inte komma fören om 10 minuter så jag satte mig i den tomma lilla busskuren och fiskade upp min mobil ur fickan, två sms, ett från Robin och ett från Olly, han som hörde av sig typ 3 timmar efter att jag skickade något, dessutom så var min mobil död så jag kunde inte sms tillbaka.

Jag tryckte mitt busskort mot läsaren och den gav ifrån sig ett litet pip, här i bussen så var det betydligt varmare än där ute, så jag knäppte upp kappan samtidigt som jag gick längre bak i bussen.
Jag såg Oscar M sitta lite längre bak, på den platsen som jag brukar sitta på. Hans blick var redan på mig och han kollade inte bort när han mötte min blick, utan han log, han fucking log mot mig, något som alla tonårstjejer skulle dö för att få, men jag skulle hellre ligga med en uteliggare.
Snabbt så vände jag bort blicken utan att le tillbaka och satte mig ner precis framför han och jag kunde känna hur hans blickar brände mig i nacken, det plingade till i min mobil så av en ren reflex så tog jag upp den för att se vem det var, Olly.

*
Från: Olly.
08:05
Du är vacker idag, vet du det?
*

Jag kollade runt i hopp om att kanske få en chans att gissa vem det kan vara, men ingen kollade på mig så jag lutade mig tillbaka i sätet och ignorerade sms:et, för att istället sms Robin och Axel.

Bussens dörrar stängdes bakom mig och jag började gå upp mot skolan med andra ungdomar som också gick på min skola, avskyvärda Oscar M gick bredvid mig, jag vet att han kollar på mig, som han alltid gör, och idag så ska vi göra ett grupparbete tillsammans, kul..nej inte så. Han harklade sig och skulle precis öppna munnen när någon trängde sig förbi han och störde, Oscar öppnade munnen igen för att säga något. ¨Hej¨ var det ända han sa. Jag sneglade mot hans håll och såg att han var riktigt nervös, så jag gav han en: Är du seriös? blick, innan jag också öppnade munnen. ¨Heej!¨ sa jag med en tillgjord röst och log överdrivet innan jag återgick till att vara irriterad och att ha blicken ner mot marken, men Oscar gav sig inte. ¨Du vet vad jag heter va? Kalla mig Ogge¨sa han vänligt. Jag fnös, det ville jag inte svara på, han tror väll att ALLA tjejer eller människor ska veta eller vet vem han är, men som tur var så var vi redan framme vid porten och vi skulle skiljas åt.¨Hejdå ses på svenskan!¨ sa han glatt och jag mumlade irriterat hejdå.