Spyr| Molander

97

Oscar
"Ehm.. En fråga bara" säger Malin. Jag nickar. "Gillar du någon annan?" Frågar hon. Jag skakar på huvudet. "Skulle du sakna mig om jag försvann?" Frågar hon sedan. Jag nickar. "Malin du lovade" säger jag sedan. Hon kollar ner i marken och nickar. "Jag vet. Jag har lovat en massa. Här om dagen bröt jag ett, jag skar mig. Bara så du vet. Alla kan visst inte vara som du och vara starka hela tiden" säger hon och drar handen igenom håret.

Jag skakar på huvudet. "Malin sluta nu. Jag klarar inte av att höra dig klanka ner på dig själv. Du är vacker och helt perfekt alla dagar i veckan. Du behöver inte ens försöka" säger jag och kysser henne mjukt. Hon nickar efter att vi släppt varandras läppar.

"Jag ska bara leta fram kläder till min jobbintervju imorgon okej?" Säger hon och jag nickar. Hon går sedan in i vårt sovrum.

Jag ställer mig vid spisen och börjar laga mat. Efter cirka 20 minuter är allt klart och Malin har inte kommit ut än. Jag rynkar på pannan och börjar gå mot sovrummet men stannar precis vid dörren när jag hör vad hon säger.

"Ful, äcklig, patetisk, dum i huvudet, sårar alla i min omgivning, värdelös, missfoster, hora, bitch, tjock, i vägen, borde dö, ingen älskar mig, hatad, vidrig, fetto, ser ut som en åsna, mitt skratt är fult, mitt leende får mig att se ut som en apa, inte sexig, ful kropp, sexobjekt, ingen gillar mig, dålig på allt som finns, kommer aldrig tjäna pengar, kommer bo på gatan, Oscar kommer lämna mig, han kommer välja en vacker, smart, sexig tjej istället för mig, alla som är med mig blir betalda, Oscar har slagit vad om att få mig att gifta mig med honom, han är med mig för att jag inte ska vara ensam, han hatar mig, han tycker jag är osexig, mitt barn kommer bara vara fint om det liknar Oscar, annars kommer det bli mobbat hela dennes uppväxt. Snälla bara gör mig vacker och smart. Det ända jag begär är att vara populär och omtyckt. Jag orkar inte mer" säger hon med gråten i halsen.

Jag torkar de få tårar som rinner ner för mina kinder sedan går jag in i rummet. "Ehm, hör, hörde du?" Frågar hon. Jag nickar. "Malin du vet att jag tycker du är den bästa personen i hela världen. Du vet att jag inte kommer lämna dig varesig du ber om det eller inte. Du vet också att jag älskar dig till månen och tillbaka flera gånger om. Snälla sluta säga såhär till dig själv" säger jag med tårarna rinnandes ner för mina kinder.

Malin går fram till mig. Hon lägger armarna om min midja och drar mig sedan mot henne. "Du vet att jag älskar dig va?" Frågar hon. "Ja" svarar jag.