Hello Stockholm

13. Dont Bring Flowers After Im Dead

~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~

~~~~~~Felix Perspektiv~~~~~~~~~~

Jullovet var över och vi var redan några månader in på vårterminen.

Alla tjatade om att vi skulle välja gymnasier och en massa jävla nationella prov stod närmast på schemat. Det var som om alla vuxna hade med stora feta röda bokstäver skrivit NATIONELLA PROV över hela världen. Om det var så jävla viktigt kunde de inte göra dem själva då?

Jag skakade av mig tankarna och slet upp glasdörren till skolan och klev in i den folkfylld byggnaden.

Jag var på väg mot 9ornas skåplänga i den sol upplysta skolan när en välbekant röst ropade efter mig:

"Hallå, Felix!''

Jag snurrade runt för att möta personen som kom springande bakom mig.

''Tja Ogge! Allt bra?''

Han stannade upp framför mig och med en typisk killkram hälsade vi innan vi fortsatte bort mot de gröna skåpen.

''Yes, allt bra här.''

Ogge ställde sig lutande med ryggen mot skåpen medan jag krängde av ryggsäcken och slängde in den i skåpet tillsammans med den blå vårjackan.

Själv stod han men en svart basebolljacka på sig och mörka slitna jeans. Antagligen hade han varit för lat för att hänga in jackan i skåpet.

Jag hörde hur Ogge diskret harklade och rätade upp sig där han stod och tålmodigt väntade på att jag skulle bli klar.

Jag slog igen skåpsluckan innan jag frågandes vände mig om mot honom och följde sedan hans blick bort mot skoligången.

~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~Jonnas perspektiv~~~~~~~~

Jag drog handen genom det svarta långa håret och lade det över högra axeln. För ovanlighetens skull hade jag sovit med flätor över natten vilket hade resulterat i att håret blivit vågigt.

Att göra flätor var inte min starkaste sida men för ovanlighetens skull hade jag lyckats att övertala mamma att göra dem. Hon hatade att fläta.

Jag kände lädret från skinjackan mot fingertopparna när jag fiskade upp läppglanset ur jackfickan.

Lyckan var stor då jag hade fått lov av vädret att plocka fram jackan och använda den utan att frysa det minsta.

Idag sken solen och den var närmare 15c. Perfekt vårväder om man skulle vara exakt. Läppglanset som plockats fram smetades på min rödnyansiga mun samtidigt som jag stod och funderade. Jag drog sedan med fingret runt konturerna för att försäkra mig om att inget hamnat utanför.

''Hallå vad var det där bra för?! '' irriterat vred jag huvudet mot Hanna som gjorde mig sällskap in i skolan. Hon hade kört en armbåge i midjan på mig och det hade inte varit en lös en.

''Är du blind eller? Hanna nickade diskret fram för sig bort i korridoren och började sedan att rota efter skåpsnyckeln i handväskan. Antagningen försökte hon lossas som ingenting.''

Jag skakade på huvudet åt hennes konstiga beteende, sedan jag riktade all fokus rakt fram för att kunna ta mig till mitt skåp i tid innan No:lektionen skulle börja.

Det kan låta klychigt jag vet, men för en sekund kändes det som allt stod still när jag väl mötte blicken med vad Hanna antagligen syftat på.

Med ett ansiktsuttryck som inte gick att tyda stod han och såg rakt på mig tillsammans med ogge som sällskap.

Det blonda håret var spretigt stylat åt de olika väderstrecken.

Åh vad jag ville dra handen genom de mjuka hårtestarna.

De ljust slitna jeansen hängde löst på höfterna och tillsammans med håret och de uppkavlade skjortärmarna såg han så sjukt snygg ut.

Jag kunde inte fatta att han en gång varit min.

Min. Vi. Oss. Tillsammans.

Hade det varit så? Var det så eller hade allt bara varit drömmar från min sida?

Tankarna trycks bort och den sönderklottrade Nomappen, suddigummit och blyertspennan hämtas innan jag smiter in i klassrum A2 och stänger dörren efter mig.

~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~

Samma dag efter skolan:

''Alltså vafan Jonna, du kan ju inte mena allvar.''

''Jo det kan jag och det gör jag''

Irriterat stod jag och sörplade på min hallonsmoothie samtidig som jag bläddrade bland galgarna inne på ginatricot. Jag plockade fram en vit stickad tröja från en av galjarna, granskade den innan jag konstaterade att det inte var något och hängde tillbaka den igen.

Ett surplande och ihåligt ljut hördes när smoothies tog slut då sugröret nått botten.

Jag styrde då mina steg mot närmaste papperskorg för att sedan slänga den ihåliga plastförpackningen bland allt annat skräp.

Hannas steg hördes smått springandes bakifrån innan hon uppenbarade sig bredvid mig inne i gallerian.

"Så du menar att du inte tänker prata med honom. Någonsin?!"

Jag suckade och nickade samtidigt som jag slog ut med armarna för att demonstrera att jag inte orkade prata om det mer:

"Inte innan han pratar med mig i alla fall. Kan du släppa det nu?"

"Nej" Hanna stack plötsligt ner handen i min handväska, tog upp min mobilen och började sedan knappa på tutchskärmen med snabba fingrar.

"Vad gör du?" Jag lutade mig nyfiket och smått K panik mot henne för att kunna få en glimt av vad hon skrev.

"Fixar ditt kärleksliv"

----------------------------------------------