N I A L L
"Niall, hjärtat." En knackning på min dörr framkallar ett stön från mig själv. Jag pekar upp huvudet och ut från hålan av ledsamhet jag skapat med mitt täcke och toppen av dörren. Ljuset har tagit sig in genom gardinerna vilket får mig att kisa.
Where We Are touren har precis avslutats och killarna och jag stannar en dag eller två innan vi åker hem. Idag var meningen att vara en avslappnande, sleepy-time, lugn dag. Men nu har den idén flygit ut genom fönstret.
Elizabeth The Hoe är vid min dörr.
"Fuck off." stönar jag och kryper tillbaka ner i min sköna, moln-lika täcke.
När jag trodde hon gått stänger jag ögonen och försöker sova. Men den idén följde efter den andra ut genom fönstret.
"Åh, baby" Kuttrar hon genom dörren, hennes översöta ton ger mig nästan tandvärk. "släpp in mig."
Så, till hennes överraskning, går jag upp och öppnar dörren. Hon försöker gå in men jag blockerar henne, vilket gör henne mer förvirrad.
"Elizabeth" säger jag, hennes namn smakar som syra i min brunn. "Du har stött på mig hela den här touren och jag är så jävla trött på det. Du är med Harry nu, även fast han förtjänar så mycket bättre än en hora som dig."
För en halv sekund tappar hon ansiktet. Såklart återhämtar hon sig snabbt och ersätter den med hennes vanliga sluga flin. Hon lutar sig mot dörrkarmen, hennes leende växande. Hennes torkade foundation runt munnen börjar spricka. Det förtjänar hon för att vara så kakig.
Hennes fejka, rödmålade finger började ta sig upp mitt bröst, jag slog bort det direkt vilket fick henne att fnittra.
"Baby, men före touren-"
"Före touren va annorlunda!" Skriver jag. "Före touren dejtade du inte Harry och jag brydde mig faktiskt om dig. Du fick mig att tro att det var äkta!"
Hon stelnar, hennes ansikte faller drastiskt. "Jag menade inte.." viskade hon, hennes självförtroende försvinnande.
"Så varför berättade du om ditt förhållande med Harry dagen efter du sa att du 'gillade mig'" spottar jag och använder citattecken runt 'gillade mig'
"Jag gillade-- gillar dig, Niall." stammar hon. Hennes kastanjebruna hår faller ner i hennes ansikte när hon böjer ner ansiktet i ledsamhet. Om det här hände vid ett annat tillfälle, för touren, hade jag tyckt synd om henne. Men, let's face it, jag är inte en direkt sympatiskt person. Jag kanske var förut, men inte nu längre.
Att vara sympatisk är en svaghet, jag bryr mig inte om vad någon annan säger. När du är sympatisk använder personer det emot dig. De suger allting ur dig tills du tycker synd om dem för att du är en dåre.
Sympati är för de svaga.
"Så varför i helvete är du med Harry? Vad ska du göra, leda runt han i koppel han med?"
Hon tittar upp på mig en sekund, bara en sekund, jag tycker synd om henne. Hennes nötbruna ögon bad mig genom hennes kopparröda hår. Det varade bara i en sekund.
"Jag skulle lämna honom på en gång för dig." Säger hon med mer övertygande i rösten. Jag skrattar.
Jag är inte säker på om det var ett bra skratt eller inte; jag är inte säker på om jag tyckte att något hon sa var roligt. Vilket som, jag skrattade. Hårt.
"Och vad får dig att tro att jag vill har dig?" Frågar jag illvilligt. Jag vill inte ha något att göra med henne och jag kommer inte att tveka att berätta för Harry om hennes avsikter.
"Du ville har mig en gång, du kan vilja ha mig igen." säger hon häftigt.
"Nej, jag kommer aldrig villa ha dig igen." säger jag och tar ett hotfullt steg mot henne. "Du förstörde mig, Elizabeth. Jag föll för dig och du lät mig slå i marken. Nej, du puttade mig till marken och stampade på mina trasiga skärvor, gjorde dem mindre och svårare att hitta.
"Förstår du hur förstörd jag är? Jag saknar bitar och jag har fått nog av att försöka limma ihop mig själv." Jag tar ett steg bakåt och står tillbaka i dörröppningen. Hennes nötbruna ögon börjar vattnas och, än en gång, vill jag skratta.
"Grattis, Elizabeth," säger jag och tar tag i dörren, trycker igen den sakta. "Du förstörde mig." Spottar jag innan jag stänger dörren helt.
_ _
@whocares_ : 'Don't cry to me, you played me wrong
you ruin me'
@anonymous_ : "Alla lämnar
Alla blir bortknuffade av mig
Det är som det är..."
Jag: du är den enda som kan göra mig gladJag: alla andra har gått
Jag: jag är så jävla förstörd
Jag: jag älskar dig och jag känner dig inte ens.
Jag: men det spelar ingen roll.
Hon: vi kan fixa varandra
Jag: jag är för trasig babe.
Hon: du har inte träffat mig...
Hon: vi kan vara förstörda tillsammans.
Jag: jag måste komma härifrån.
_ _ _ _
HEJ HALÅ
xxx Lova
YOU ARE READING
Anonymous || n.h (Svenska)
Fanfictionheej alla underbara människor! Innan jag börjar skriva/översätta så vill jag bara säga att detta inte är min bok, utan jag översätter den bara till svenska, den tillhör @samemistakes__ xxx Lova