Kap.6

21 4 0
                                    

Dylan tar bort köttet från grillen och lägger det på en tallrik. Lukten får det att vattnas i hans mun och han ler glatt. Första gången jag lyckas med köttet. En bil rullar in  på gårdsplanen och Ramona och Amy hoppar ut. Båda har andra kläder, Amy har en vit t-shirt och blåa jeans, och Ramona... Dylan har aldrig sett någon så vacker. Trots att hon har på sig vanliga kläder och inte något kasino-aktikt, är hon otroligt fin. Hennes bruna långa hår är lockigt, ett silvrigt armband hänger på hennes handled och hennes kläder, en vit blus med djup urring  och en ljusfärgad brun kjol passar konstigt nog med omgivningarna. Liten variant av en finare bonde.
- Tjena ! Ropar Dylan och de båda ropar tillbaka.
- När e maten klar ? Frågar Ramona glatt.
- Köttet blev precis klart, urringen tar jag ut... Han kommer på sig själv mitt i meningen. Fan.
- Jag menar potatisen... är klar snart.
Ramona skrattar och Amy fnittrar.
De går in i huset och Dylan trampar på sin fot med vilja. Varför sa du sådär !?
Han tar köttet och går in. Amy och Ramona har parkerat sig i soffan och Dylan ropar att maten är klar. De kommer emot honom och han går ut genom bakdörren. De kommer efter.
- Vad fint du dukat. Säger Amy.
- Tack, går och hämtar maten. Dylan går in igen och greppar tallriken med köttbitarna. Det är då han hör skriken. Han släpper köttet och rusar ut. Amy ligger ner och håller händerna på sin mage. Någonting rött tränger sig igenom hennes fingrar. Blod.
- Amy ! Vad har hänt ?
- Odjur... Ramona... tagen. Hon stammar och Dylan ser sig omkring och känner paniken. Han rusar in och hämtar bandage. Sedan springer han ut igen och hjälper Amy. Hon orkar resa sig upp och lutar sig mot den stora gråa stenen på tomten. Ett skrik hörs igen. Ramona. Han säger åt Amy att sitta kvar, vilket egentligen är rätt ironiskt. För vart skulle hon gå i hennes tillstånd ? Dylan rusar mot fältet där Ramonas skrik kom ifrån, och tar fram täljkniven han har i fickan. Vinden susar över fältet och himlen mulnar, ett oväder är rullar in. Han springer in i fältet. Han ser Ramona ligga ner på marken, nära den uppgrävda marken som leder ner till labbet. Odjuret ska precis sätta in dödsstöten med de decimeter långa tänderna när Dylan får upp kniven och kastar den. Kniven sätter sig i dens nacke, och den morrar ilsket. Men krafterna tar slut, och efter en spark ligger den livlös nere på den bördiga jorden. Ramona brister ut i snyftningar och kramar om Dylan. Hon trycker sig längre upp och tillslut når hon hans läppar. Dylan kysser tillbaka, men sedan kommer han på Amy.
- Amy ! Ropar han och sätter iväg. Ramona förstår och springer efter.

När de kommit fram har det som tur är slutat blöda, och odjurets klor hade bara snuddat vid hennes mage. Hon ställer sig försiktigt upp och Dylan visar henne duschen så hon kan tvätta såret. Hon går in och Dylan går ut till Ramona igen.
- Hej. Säger han och ler.
- Hej. Säger hon och ler tillbaka.
- Och... tack. Säger hon sedan.
- Inga problem. Svarar han. Det är då han tar insiativet. Han kysser henne.
Hon kysser tillbaka och hela Dylans kropp pirrar. Ramona brister ut i skratt och slår armarna om honom.
- Jag älskar dig. Mumlar Dylan och hon svarar samma sak tillbaka. De hör inte stegen bakom dem, men de hör rösten.
- Förlåt om jag stör, men maten hinner nog kallna. Inte för att den redan har gjort det, men äsch. Amy står i dörren och alla brister ut i skratt.
- Gruppkram ! Tjuter Ramona och Amy springer fram till dem.
- Fan vilket äventyr vi vart med om. Säger hon nickande. Alla instämmer.
- Vet ni vad ? Jag är fett hungrig. Dags för käk ! Ropar Ramona och alla brister ut i skratt.
Sedan går de alla tre hand i hand, in i det vita, stora huset precis när den första regndroppen faller.

The end.
-----------

Tack för att ni läst ! :)
Vet att detta var en väldigt kort bok, men var lite ringrostig i skrivandet så bestämde mig för att värma upp med en liten kortare bok. Däremot skriver jag en längre...lite läskigare... och mer dramafylld berättelse om voddoo i New Orleans...
Återigen tack för att ni läst ! Hur tror ni det går i framtiden för Ramona, Dylan och Amy ? :)

                                                                                                                                                                                                   //Alejon03

The field Opowieści tętniące życiem. Odkryj je teraz