Misshandlad av sin egen pappa

Uhm hej jag vet att den här kommer bli dålig men det är min första och om ni tycker den är dålig skriv gärna inte hat kommentarer! Jag har aldrig skrivigt nåt här förut osv...

*jasmines pov*
Aldrig nånsin har jag varit så ensam och hjälplös förut. Eller ja okej om man inte räknar med så länge jag har bott med pappa. Om bara mamma fortfarande levde skulle det vara så mycket mer annorlunda. Jag skulle inte se ut såhär sårbar med märken över hela min kropp. Det värsta är ju piskan som pappa kom på efter vi tittat på the hunger games och en av karaktärerna blivit piskad.
Från pappas rum hör jag nån som snarkar och jag ler lite för mig själv. Det kan hända att jag sitter fastbunden flera dagar utan att komma loss och äta. Jag har suttit här i två dagar nu och knuten runt mina händer är helt lösa så jag kan lika gärna känna mig fri innan pappa vaknar. Sakta och tyst knyter jag upp mig själv och smyger nerför trapporna. Min blick fastnar mot ytterdörren och jag tvekar lite först men går sen fram till den. Min hand lyfts upp mot dörrhandtaget och jag trycker ner den. Det är öppet. Senaste gången jag försökte fly så vaknade pappa när jag stängde dörren och så fick jag mycket straff för det. Jag måste vara tystare nu, så han inte märker. Eller hittar mig. Jag måste dö. Och jag vet en plats. Jag sätter på mig ett par skor och försvinner snabbt ut och börjar springa mot ett ställe tio minuter härifrån.
När jag kommer fram står jag vid en strand. Längre bort finns ett stort berg som man egentligen inte för vara på för att sex år sen ramlade en elvaårig flicka ner och dog. Men innan den tanken ens nått mitt huvud är jag redan framme vid klippan, längst upp.
Nu.
Jag hinner inte ens ta ett steg innan jag snubblar till och ramlar ner längst kanten. Hela min kropp skrapas mot vägkanten och mina sår öppnas och det svider som in i helvete. Tillslut slår jag i något i huvudet och efter det slocknas allt.

*Louis' pov*
Vi kommer fram till stranden. Killarna sätter upp tälten och tänder en brasa bredvid. "Seriöst Louis du får fan hjälpa till nån gång!" Säger Liam. "Ja men ni är ju ändå klara med allt. Alla lägger sig i sina sovsäckar i de 2 tälten. jag, Liam och Zayn delar ett tält och Niall och Harry i det andra. Killarna tittar på varandra och ler och byter blickar. "du ska få ett straff för du aldrig hjälper till." Säger Niall och fnissar. "vadå för något" Dom tittar på varandra och nickar. "bada." Jag glor på dom. "men det är november och säkert svinkallt" Säger jag. Dom tittar på mig med allvarliga blickar. Jag suckar och tar av mig min t-shirt och jeans och hoppar i. Kallt kallt kallt. Precis när jag ska simma upp så muddar min fot vid något. Med ren nyfikenhet simmar jag ner och kollar. En flicka. Måste dra upp henne härifrån annars kommer hon dö! Så jag tar henne i handleden och börjar dra i henne, blod kommer upp från hennes handled.
*Liams pov*
Vi står vid strandkanten och väntar på Louis. "herregud det är rött i vattnet!" skriker Niall och jag är nära på att ta ett steg ut i vattnet för att kolla efter Louis. Precis då kommer han upp och drar på en tjej. "titta vad jag hittade." säger han och pekar på den blå lila tjejen som har massa sår överallt och blöder lite brevid han. Vi drar upp henne till våra tält och lägger en filt över henne och glor. "ska vi inte göra nåt?" frågar jag och tittar på Louis som nickar. "vi borde nog åka till sjukhuset med henne."svarar han och vi bär upp henne. "gud vad kall hon är." säger jag och råkar släppa taget. "Ta upp henne!" Säger Niall och jag tar tag igen. Snabbt kommer vi fram till bilen och vi hoppar in och åker iväg. "är det bara jag som tycker hon liknar en smurf lite." frågar Niall och vi suckar lite. "hur många år tror ni hon är? hon ser inte så gammal ut" frågar jag och killarna tänker en stund. "16" svarar Zayn efter en stund och Harry håller med. "jag tror nog 15" säger jag och Louis nickar. "tror jag med" säger han och high five:ar mig. "Jag tror att hon är 14 eller 15 svarar Niall." hur mycket ska vi slå vad om?*frågar Harry och jag tänker lite. "100 kr från varje person, så tillexempel om Niall har rätt då måste vi alla ge honom en hundring var" säger jag och alla håller med och skakar hand. När vi kommer fram till sjukhuset så springer vi direkt fram till receptionen med flickan. "Ursäkta men vart ska vi lägga denhär flickan?frågar vi och kvinnan glor på oss och tjejen tills hon ropar på några doktorer som kommer springandes och lägger upp henne på en bår och springer iväg. "rum 159" säger kvinnan och vi springer till hennes rum.bvi väntar på några stolar utanför. "ursäkta är ni anhöriga till flickan därinne?" frågar en sköterska och vi skakar på huvudet. "vi hittade henne i en sjö sådär och hon var jättekall och helt medvetslös" svarar Louis och hon nickar. "kommer hon klara sig?" frågar jag och hon tittar ner i golvet. "jag vet inte vad som kommer hända men hon håller på att vakna och hon är inte död" säger hon och vi pustar ut. Vi har räddat en tjejs liv!

Kapitel 1, vad tyckte ni? Kommentera och rösta. om ni vill att nåt ska bli bättre, fråga mig nåt eller så kan ni bara kommentera.