En sommar med massor av känslor

Kapitel 8

JAG ÄR SÅ LEDSEN ATT KAPITLET KOMMER SÅ SENT! Jag har inte haft tid eller ork att skriva, hoppas att ni kommer att gilla det jag skriver.

 

När vi hade kommit tillbaka till huset så hade Daniel gått och lagt sig med mig. Jag hade somnat så fort jag hade lagt mig i sängen. Jag hade tjänt att drogerna började försvinn men jag hade gjort konstiga saker innan jag hade kommit och lagt mig. Kvällen var suddig. Jag kommer ihåg hur jag började hångla med Daniel och att han hade gått med mig till köket och så hade han satt mig på diskbänken. Jag hade särat på benen och dragit honom in till mig. Men efter det så kommer jag ihåg vad som hände.

( Morgon)  

" Emma dags att vakna " hörde jag Daniel viska i mitt öra. Jag vände mig om och låssades sova. Han la handen över min mage och började kyssa mig på halsen. Jag älskade det! Han klappade mig över kinden och la sig bredvid mig en stund. Vi låg som två skedar .

" Emma jag vet att du är vaken " sa han mellan kyssarna. Jag tog kudden över huvudet och log för mig själv. Jag tänkte inte gå upp nu. Jag ville fortfarande sova.

" Okej, du vill inte vakna. Jag sticker hem till mig och sedan så springer jag en tur. Vi ses här om några timmar. När jag kommer tillbaks så måste vi prata lite " sa han och gick ut ur rummet. Jag vände mig om igen och somnade om.

" Emma nu får du vakna!. Jag vill åka till stan " hörde jag Carrie säga. Men jag öppnade inte ögonen.

" Jag vet att du är vaken. Hallå EMMA!!" sa Carrie och drog av mig mitt täcke.

" Om jag måste det så är jag det , annars så nej " svarade jag och vände mig mot vägen. Men jag kände Carrie , när hon ville göra något så gjorde hon allt för att man skulle hänga med. Men jag hörde inget så jag somnade igen.

" Nu kommer du upp fröken! Jag har väntat på dig i flera timmar. Klockan är 15:00. Snälla kan du inte gå upp nu. Jag har försökt väcka dig i 1 timme, Men du ville verkligen inte vakna" hörde jag Carrie säga. Jag suckade och gäspade.

" Men jag är trött. Jag vill bara sova. " sa jag men jag satte mig upp och öppnade ögonen.

" Okej vad bra, alla har försökt väcka dig . Din mamma satte på musik, din pappa tog en mixer men du vakande inte. Vad gjorde du och Daniel efter att vi kom hem? "

" Oj, jag hörde inget. Det är suddigt från igår men jag kommer ihåg att vi kom till köket och så kysstes vi ännu mer. Sedan så kommer jag inte ihåg något mer. "

" Aha okej. Men kom så får du klä å dig " sa Carrie och log mot mig. Jag gillade verkligen att Carrie var den som inte frågade så mycket. I alla fall när hon inte vart orolig. Jag rester mig upp och gick till  garderoben , tog en kort sommar klänningen och med ett par sandaler.

" Jag ska bara smink mig och ringa ett samtal . Jag kommer snart" sa jag och tog min mascara. Jag sminkade mig på 10 minuter och sedan så tog jag min iPhone och såg att Daniel hade messat mig.

// Hej Emma. När du läser det här så hoppas jag att du är uppe på fötterna. Du verkade helt borta igår kväll, men du drack aldrig sprit, utan bara Coca-cola. Du har väll inte tagit droger? Men vi kan prata om det senare. Men jag är ute och springer eller så duschar jag nu. Men hör av dig senare. Puss Daniel// Jag log. Han hade skrivit " puss" , okej nu kanske jag skulle berätta att Nicholas hade drogat mig, eller var det ens han som hade gjort det. Jag hade hånglat med ganska många i går, men man kan väll inte ha droger på munnen? Eller?

" Emma kan vi åka idag och inte om 200 år!?" ropade Carrie från undervåningen.