Jag gick från matsalen där jag satt och åt min frukost medans jag tittade på poolen som nästan är helt tom nu, eftersom det är tidigt och folk helst föredrar stranden är inte poolen så populär. Jag går in mor entrén påväg till Martinus och mitt rum, vi skulle visst prata om all drama. Jag gick emot hissarna, alla var på minst våning nio så jag fick vänta eftersom jag inte orkar gå 14 trappor som inkluserar 126 trappsteg. Jag hörde ett pling och en av hissarna hade kommit ner, när dörrarna öppnades kom det ut en kvinna i telefon med en barnvagn. Hon ser stressad ut, man hör i hennes korta svar hur hon är från Sverige, vilket påminner mig om Leonell. Vissa kanske tycker det är skönt med semester och att komma bort från allt, men jag vill bara tillbaka från detta nu jag vill tillbaka till mitt vanliga liv. Jag går in i hissen och trycker på en av dom många knapparna som känns som 100. Dörrarna stängs och hissen börjar åka upp, hissarna här åker otroligt snabbt så efter några enstaka sekunder så var jag redan framme, dörrarna åkte upp och jag gick med snabba steg mot det välkända numret vi brukar ha på hotellrummet. Efter ett litet tag stod jag utanför rummet och knackade på då jag glömt kortet i mina andra shorts. Snart så öppnades dörren och det välkända ansiktet jag sett varje dag i snart 15 år sticka fram.
-Så låt mig förklara allt... Säger Martinus och vi går in i hotellrummet, vi satte oss i varsin säng och börja prata.....
Okej är så jäkla stolt att jag kunde dra ut på kapitlet så mycket, det blev typ en historia om när Marcus Gunnarsen åker hiss....roligt! Men iaf min storebror sitter och sparkar på mig i soffan och min lillasyster babblar skiten ur mig :) Någon som vilm ha dom? Helt gratis :)
Men iaf så blev det ett "vanligt" kapitel, och nästa kapitel kommer också vara ett. Men har nt tittat igenom texten för jag är lat, så srry för stavfel :)
