Park Jimins Sister [BTS Fanfic]

Del 9

- VARFÖR FINNS MATTE!!! Utbrister Jimin när vi, denna regniga eftermiddag, satt oss vid matsalsbordet för att plugga matte.

- Därför att Jiminie Oppa ska ha något att klaga över! Säger jag retsamt.

Jimin stannar upp och tittar stumt på mig.

- Kalla mig in..

- Ska jag kalla dig Jimine pabo istället? Säger jag och gör mig beredd på att springa.

- Din lilla..!! Säger Jimin och precis som jag trodde, så börjar han jaga mig. Runt i vårt hus. Tur att Pappa inte är hemma.

Han jagar mig ut ur matsalen, in i vårt kök, för att sedan jaga mig ut i hallen och upp för trappan till övervåningen.

Han börjar säkert bli trött, han sackar efter. Jag svänger in i mitt rum och hoppar in i min ganska lilla "Walk in Closet" och drar tyst igen dörrarna, men lämnar en liten glipa öppen.

Jag ser Jimin komma in, han ser sig omkring. Jag är helt tyst. Han går längre in i rummet, men vänder sig sedan om för att gå. När han precis ska ta steget över tröskeln så nyser jag. Väldigt passande Hyemi..

Jimin springer fram till garderoben och sliter upp dörrarna. Han ler triumferande, men leendet stelnar.

- Hyemi? Du ser blek ut, hur mår du?

Det är då jag inser det, jag fryser och jag är jätteyr. Jag känner mina knän skaka, jag kommer förmodligen kollapsa snart.

- Jag... Jag... Mer får jag inte fram. Det tar liksom stop i halsen, sedan börjar mitt synfält krympa.

- Hyemi? Hyemi! Hör jag Jimin säga oroligt, innan det blir svart. Jag känner att jag faller omkull, men fallet dämpas, så Jimin fångade väll mig.

- Men hur kunde hon bli så dålig så snabbt?

En avlägsen röst hörs. Jag kan inte avgöra vem rösten tillhör, men jag hör att den är orolig.

- Jag vet inte... Jag jagade henne så hon gömde sig i garderoben, och så nös hon. Så jag öppnade och då var hon nästan kritvit! Säger en annan röst.

- Och sen..?

- Så föll hon ihop, hennes ben bara vek sig och hon svimmande. Som tur var så fångade jag henne..

Jag försöker röra på mig, men mitt huvud straffar mig direkt och jag kvider till. Det dunkar av smärta och jag känner mig yr och illamående.

- Hyemi?! Hör jag en av rösterna säga och någon sekund senare tar någon tag om mina axlar och ruskar mig fram och tillbaka.

Jag kvider till, något högre än förra gången, och personen slutar genast.

- Yah! Hon har hög feber och troligen huvudvärk, tror du att det hjälper att ruska i henne? Säger den andra rösten.

- Eh.. Näe.. Du har rätt Hyung...

Jag slår försiktigt upp mina ögon och ser Jimin och en av hans äldre kompisar, Jin tror jag han heter.

- Vad hände..? Säger jag och försöker sätta mig upp.

Båda vänder sina huvuden mot mig. Jin rusar fram till mig och försiktigt men bestämt, så trycker han ner mig i sängen igen.

- Du har hög feber. Du ska ligga ner. Säger han och vänder sig sedan till Jimin.

- Du får förklara för henne. Jag går och fixar ett glas vatten och en huvudvärkstablett.